Det står december i almanackan och de kommande veckorna väntas kylan komma ner från norr.
Vintern som hushåll och företag fasat för står för dörren. Elpriser för att hålla kylan stången skjuter i höjden och jämte frågan om elen överhuvudtaget kommer att räcka har miljontals människor väntat på besked när vallöftet om elprisstöd före jul skall infrias. Det beska beskedet kom i veckan och flyttade fram de viktiga pengarna till tidigast i februari nästa år för hushållen, företagen får vänta ytterligare på obestämd tid…
Debatten har redan rasat om svikna vallöften, om besvärliga procedurer för utbetalningar, om att vissa drabbade får stöd medan andra inte. För företagens räkning innebär det stora bekymmer för många att de inte nu kan varken räkna med stöd till elräkningarna eller att folk har pengar inför julhandeln.
Den är befogad och förhoppningsvis leder den till åtgärder. Men…
Var är alla miljarder?
De flesta verkar dock missa den stora frågan? Var tog alla miljarder vägen? Eller var tar de fortsatt vägen?
Så sent som 31 augusti lovades att Svenska kraftnät skulle betala tillbaka 90 miljarder av de flaskhalsavgifter som svenskarna drabbats av i den galopperande energikrisen. Det var logiskt och rimligt då att återbörda de inbetalda pengarna till folket och borde vara det fortfarande.
1 januari höjdes energiskatten med 0,4 öre, från 35,6 till 36 öre. Detta innebär en ökad skatteintäkt för staten på ca 2 miljarder till totalt 56,5 miljarder. Det var vad finansdepartementet räknat ut skulle behövas i extra skatteintäkt från energi under 2022.
Men utöver det så kommer svenska staten under året att ha tagit in omkring 40 miljarder mer i moms än vad de räknat och budgeterat med. Svenska hushåll har även här betalt avsevärt mycket mer än vad både de och statskassan räknat med. Rimligen borde även dessa för många surt förvärvade slantar återbördas till dem.
De mindre företagen får vänta, de stora industrierna blir utan stöd
Anledningen till att företagen får vänta på stöd är att energimarknadsinspektionen påpekat att det förslag som svenska kraftnät lade fram i november skulle innebära att stöd betalades ut även till de företag som bundit sina elpriser och således inte drabbats av höga kostnader. Därför måste förslaget beredas om, och när dessa industrier exkluderas innebär det att beloppet som kommer utbetalas från svenska kraftnät väsentligt minskas. Bedömare pekar på att 15-17 miljarder inte kommer att behöva utbetalas.
Vad får då svenskarna tillbaka?
Svenska kraftnät beräknas att ha fått in 90 miljarder i extra flaskhalsavgifter i år. Utöver det får staten 40 extra momsmiljarder från höga elpriser. Rimligen borde då 130 miljarder återbördas till medborgare och företag. Därtill kan läggas statens utdelning från Vattenfall som redan förra året uppgick till 23 miljarder och slutligen möjligheten att straffbeskatta alla elproducenter från 1 december i år.
När stödet presenterades strax innan november hade dock löftet om 90 miljarder sänkts till 55 miljarder. När nu industrierna, med rätta, uteslutits från stödet återstår 38-40 miljarder. Resten behåller stat och myndighet.
Använd övervinsterna!
Eftersom stödet är ett retroaktivt stöd för de höga kostnader som drabbat hushållen och företagen i Elprisområde 3 och 4 under det gångna året bör självklart återstoden, omkring 90 miljarder självklart användas för att stötta hushåll och de företag som kommer att få extra höga kostnader under den kommande vintern som redan nu väntas bli rejält besvärlig. Och inte minst även omfatta dem i Elprisområde 1 och 2 som nu också är på väg att drabbas av höga priser. Allt annat vore rent ohederligt, något som man skulle kunna förvänta sig i en kleptokrati och inte i ett Sverige år 2022. Speciellt inte av en regering som säger sig värna de företag och hushåll som drabbats.
”Att göra lista” för NÄRINGSMINISTER Ebba Busch
Ebba Busch har fått flera hattar i regeringen, hon är dels energiminister, men också näringsminister och i den rollen skall hon ha näringslivets bästa för ögonen. Det har hon dessvärre inte haft i elstödfrågan. I stället har statens vinst från elkrisen, och den långsamma byråkratins intressen fått styra. Det är dags att byta hatt och åstadkomma saker för näringslivets, företagens och jobbens bästa. Annars kommer konkurser och arbetslöshet stiga okontrollerat.
- Ge ett besked till företagen om hur stort stöd de kommer få och när, före årsskiftet så att de kan bokföra detta som en upplupen intäkt. Därmed ha en rimligare chans att få ett rättvist bokslut och slippa kontrollbalansräkning och i värsta fall konkurs.
- Använd de samlade övervinsterna som folket och företagen betalt in till fortsatt stöd och återbetala dessa snarast.
- Justera prismodellen för el enligt en tvåprismodell där den svenska elkraften prissätts till de svenska elkonsumenterna och den el vi importerar för att transitera till andra länder prissätts efter den kostnaden. Det kan innebära ett elpris under kronan i Sverige medan exportelen ser samma priser som elprisområde 3 och 4 idag.
Mathias Rebane, Näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet
0706-72 18 21, mathias.rebane@ff.se