Programmet reformeras i samband med varje ny mandatperiod och anpassas till aktuella skeenden i samhället. Programmet är grunden för Företagarförbundets politiska påverkansarbete, opinionsbildning och agerande i alla sammanhang som rör näringspolitik i samhället.
Först generellt om attityden till företagare i Sverige. Kunskapen om företagarens roll och situation måste stärkas bland allmänheten och i synnerhet hos det politiska etablissemanget. Vi ser alltför ofta i samhällsdebatten en attityd gentemot företagare där dessa utmålas som egensinniga med den egna vinningen som enda drivkraft. Det är en bild som står i motsats till alla de företagare som tar ansvar för sin egen och andras försörjning, som bidrar till samhället med lokala tjänster, varor och inte minst en avsevärd andel skattepengar i varje kommun.
I samspelet mellan politikens, marknadens och omvärldens utveckling uppstår hinder för företagande. Ofta som en biverkning till följd av en insats eller förflyttning i samhället. Sällan med något uppsåt eller någon direkt ansvarig bakom. Inte desto mindre är det politikens och politikernas ansvar att röja bland dessa farthinder för att hålla ett företagarklimat så bra och förnuftigt som möjligt i ordning. Ungefär som en snöröjare håller vägar och trottoarer öppna för att människor skall kunna förflytta sig och samhället flyta på smidigt under de snöfyllda månaderna. Om inte ”snöröjarn” skottar snö hela tiden under vintern stannar helt enkelt samhället upp. Företagarförbundet listar några av de hinder som växt fram de senaste åren, några nyligen och några som har hängt med länge. Samtliga behöver röjas undan helt eller delvis så att entreprenörskapet och jobbskapandet kan ta fart.
Företagarförbundets näringslivspolitiska program syftar till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och jobbskapande i de små och medelstora företagen. Genom en förändrad syn på de minsta företagen och tilltro till den kraft dessa har för arbetsmarknaden kan jobb skapas och arbetslösheten kan tryckas tillbaka till nivåer som är ledande i Europa igen.
Näringslivsprogram punkt 1 Företagare lägger i snitt 10 timmar varje vecka på administration, mycket av detta helt i onödan på grund av krångliga regler. Regelförenkling måste sitta
Näringslivsprogram punkt 2 Sjuklöneansvaret är en följetong som aldrig verkar ta slut. Det upplevs som dyrare av småföretagen än det egentligen är – men det är obegripligt krångligt administrativt.
Näringslivsprogram punkt 3 Det är dags att reformera LAS och turordningsreglerna.Arbetsmarknaden har förändrats på femtio år. Låt oss skapa trygghetsregler som gynnar både anställda och
De flesta anställda känner inte ens till arbetsgivaravgiften men för alla företagare är det en stor kostnad. Därför kan avgiften sänkas för att öppna dörren
Skattereglerna för delägare i fåmansföretag, 3:12-reglerna, är extremt snåriga. Entreprenörsskatten, som är ett annat namn, behöver förenklas. Har du koll på 3:12-reglerna? Då är du
Staten borde vara mer generös och gynna både sjukvårdsförsäkringar och olika hälsofrämjande åtgärder företag gör för sina anställda, menar Företagarförbundet Fria Företagare. Vård, vårdköer, remisser
Näringslivsprogram punkt 7 Småföretagare tar ut färre sjukdagar än anställda. Företagare måste få samma grundtrygghet som sina anställda. Grundprincipen måste vara att företagare skaomfattas av
Näringslivsprogram punkt 8 Samhället bör se mycket allvarligt på brott som begås mot företag. Ett inbrott, ett rån eller en id-kapning drabbar inte bara företagaren
De höga arbetsgivaravgifterna är idag ett hinder för anställning i småföretag. Samtidigt som många företag ropar efter arbetskraft med kompetens och vi har bland de högsta arbetslöshetstalen i hela Europa. Idag finns flera olika undantag och nedsättningar av arbetsgivaravgiften. Så många så det blir svårt att hålla reda på och svårt att navigera bland de olika möjligheter en sänkt arbetsgivaravgift innebär i form av rimligare kostnad för anställningar i små och medelstora företag.
Genom att ta bort arbetsgivaravgiften helt för utsatta grupper i samhället kan man stimulera arbetsgivare att anställa och använda de pengar företaget sparar på arbetsgivaravgiften till att utbilda och kompetensutveckla personer på arbetsplatsen. Därigenom kan företagen ta steget att anställa personer som idag inte är anställningsbara på grund av kompetensbrist. 4 av 5 nya jobb skapas i småföretagen. Frigör kraften!
Konkreta förslag:
Många gånger har synen på företag och entreprenörskap heller inte hängt med i samhällets utveckling utan fortfarande ses ett industriföretag med en byggnad på ett industriområde som arketypen av ett företag av många. Enligt Ekonomifakta så är det dock endast 14 procent av Sveriges företag som passar in på den beskrivningen, resterande är tjänsteföretag, 64 procent och jord-, och skogsbruk, 20 procent. Där står potentialen att finna för tillväxt och jobbskapande.
Men tröskeleffekten för de minsta företagen hämmar de första viktiga stegen för ett litet företag. Att gå från 1 anställd (sig själv) till två är ett lika stort beslut som att Volvo skulle besluta om att dubbla antalet anställda från 25.000 till 50.000 från en månad till en annan. Här behövs en trappstegsmodell som utan stor administration stimulerar de minsta företagen att våga anställa sin eller sina första medarbetare.
Konkreta förslag:
Att vänta på att nybyggd och utökad produktion skall lösa problemen och att marknaden skall normaliseras igen är inte ett alternativ då detta är över ett decennium bort. Att staten skall utbetala stöd i olika former år efter år är inte heller ett alternativ, då det medför stor osäkerhet för hushåll och företag vilket självklart hämmar investeringsviljan oavsett om du skall renovera eller investera i en ny maskin, bil eller inredning i en butik. Osäkerheten för vad energikostnaden kommer att bli med eller utan stöd gör att investeringar uteblir. Lösningen är en stabil prismodell som skapar förutsägbarhet för kunderna.
Konkreta förslag:
Företagarfrågor hanteras idag av näringsdepartementet med näringsministern som högste ansvarig. Makthavare tenderar ofta att till följd av ökad makt och ställning intressera sig för allt större frågor. Med denna logik finns ett stort engagemang i storföretagen och särskilt exportföretagen samt de stora arbetsgivarna. Detta är logiskt. Det är en homogen grupp att förstå och föra dialog med. I stort sett kan man kila över till Svenskt näringsliv och diskutera frågor med dem.
Engagemanget för den heterogena småföretagargruppen är helt enkelt krångligare och får inte samma direkta uppskattning i den etablerade kretsen av lobbyister och makthavare i Stockholm. Man ser ofta delegationer som reser till andra länder för att etablera kontakter och affärer, sällskap med kungligheter, näringsministrar och makthavare i storföretagen. Dessa besök är viktiga för svensk export. Det är också såklart intressanta sammanhang att delta i och vidare viktiga kontakter att addera till sitt personliga nätverk. Dessa stor- och medelstora företag och exportföretag utgör dock endast 0,6 procent (ca 6 800 stycken) av Sveriges företag enligt SCB och sysselsätter ca 1 miljon medborgare.
Små-, mikro- och enmansföretagen utgör resterande 99,4 procent, drygt 1,1 miljoner företag, med 1,7 miljoner anställda. Med andra ord finns det en miljon anledningar att etablera en småföretagarminister som enbart har till uppgift att engagera sig i dessa företag, deras utveckling och tillväxt. Om man därtill betänker att 4 av 5 nya jobb skapas i småföretagen så inser man möjligheterna vad det gäller att lösa arbetslöshetsfrågan genom att tillsätta en småföretagarminister med det som fokus.
Konkreta förslag:
Frågan är okontroversiell! De flesta politiker säger sig vilja minska regelbördan för företag, både inom landet och på EU-nivå. Likväl upplevs regelbördan öka på många håll.
Regelförenkling har två syften. För det första: sänka företagens kostnader för onödigt krånglig administration som inte skapar annat än arbete för byråkrater i vårt samhälle. För det andra: frigöra tiden för småföretagare som ofta är tusenkonstnärer och tvingas hantera både sitt hantverk och sitt yrke jämte all administration på egen hand. Det innebär att många av de uppgifter en småföretagare gör vid sidan av huvudsysslan tar längre tid eftersom de inte tränar detta varje dag. Detta verkar vara väldigt svårt för myndighetspersoner att förstå, eftersom administration är deras vardag och således betraktas som ”lätt”.
På samma sätt innebär omfattande regler en onödigt stor arbetsbörda för ett litet företag som bedöms lägga två hela arbetsveckor om året på i stort sett meningslös administration till följd av regelverk som inte hängt med utvecklingen och förenklats efterhand.
Konkreta förslag:
Skattemyndigheten har för vana att inte svara på direkta frågor utan hänvisa till den lagdokumentation som finns gällande skatter, för att i efterhand granska och tolka deklarationer med eller utan påföljd. I många fall leder det till att företagaren påförs skattetillägg för eventuella misstag. Skattetillägg på upp till 40 procent som kan uppgå till betydande belopp för entreprenör och ett litet företag.
Då skattemyndigheten inte ger svar är små företag i stället hänvisade med frågor om beskattning till externa rådgivare såsom bokföringsbyrå eller revisor. Detta innebär ofta en avsevärd kostnad och de deklarationer eller redovisningar som dessa råd mynnar ut i skall ändå upp för prövning hos skattemyndigheten i sista änden.
Skattemyndighetens webbplats har utvecklats till ett bra rådgivande organ de senaste åren. Med hjälp av artificiell intelligens och ett direkt uppdrag till skattemyndigheten att upprätta en rådgivande funktion kan det snabba på det samspel mellan entreprenörer och myndigheten som byggts upp under coronakrisen. Därtill minskar regelkrångel och administration för företagen vilket är ett prioriterat område från politiken.
Konkreta förslag:
Idag finns två stödformer för ”Starta eget bidrag” Utvecklingsersättning 183 kr per dag om du är 20-24 år, och har en gymnasieexamen (skattefritt). Eller ”Aktivitetsstöd” om du är 25 år och uppfyller kraven för A-kassa. Beloppet är det samma som dagpenning från A-kassa. Ersättningen kan du få i 450 dagar. Villkoret är att du måste vara arbetslös och inskriven hos arbetsförmedlingen.
Numera finns möjligheten att få ett Mikrolån via ALMI (max 200K). Mikrolånet har numera även förmånliga villkor som återbetalningstid på 72 månader och amorteringsfrihet under det första 12 månaderna.
Vi anser att det kan göras mer för att stimulera de första stegen för småföretagare, dels blir dessa människor ”egenförsörjare” och många kommer att utvecklas att bli arbetsgivare och skapa arbetstillfällen för andra.
Konkreta förslag:
Förenklade regler för investeringar som inte skattemässigt skiljer på hur en inkomst skapas måste vara grunden beskattning av entreprenörer. Skattetekniskt är ett företag i grunden en möjlighet att kunna jobba med obeskattade medel för att generera, mervärde, värdeskapande, vinster, sysselsättning. Företaget beskattas samtidigt som de värden som skapats i företaget flyttas över (säljs) till konsument/privatmarknad.
En smart beskattning – EVA skatt kan sänka dessa trösklar och flytta många enmansföretag mot sin första anställning. Det blir företaget vinnare på. Samtidigt blir den som går från arbetslös till anställd vinnare, därmed hela arbetsmarknaden, skatteintäkterna och vår gemensamma välfärd.
Konkreta förslag:
Det ska vara jämlikt att äga och driva företag i Sverige. 3:12-reglerna reglerar idag hur en ägare av ett fåmansbolag i vilket denne är verksam får lov att ta ut vinst och beskatta denna som kapitalvinst och hur stor andel som företagaren tvingas skatta för som inkomst. Syftet med 3:12-reglerna är i huvudsak två: Att ge ekonomiska incitament till företagare genom lägre skatt, och samtidigt motverka inkomstomvandling. (att inkomster som hade beskattats högt om de hade varit lön tas ut som lägre beskattad utdelning.) Eftersom utdelning beskattas som inkomst av kapital med 30 procent skatt och förvärvsinkomster som inkomst av tjänst med kommunalskatt på cirka 30-35 procent, och över viss nivå med statlig inkomstskatt på 20 procent kan skillnaden mellan löneinkomst och kapitalinkomst bli påtaglig ur skattesynpunkt. Utdelning från fåmansföretag till aktiva delägare beskattas till 2/3, så skatten blir 20 procent på utdelning som beskattas som inkomst av kapital. Utdelningar från andra onoterade företag som du inte är aktiv i beskattas till 5/6, så skatten blir 25 procent. Det finns ett tak för beskattningen i inkomst av tjänst vid försäljning på 100 inkomstbasbelopp, vilket är ungefär 7 miljoner kronor. 3:12-reglerna är några av de svåraste reglerna att förstå och tolka för småföretagare.
Entreprenörsskatten, som den också kallas, berör 450 000 företag, 474 000 delägare samt 1.5 miljoner anställda.
Konkreta förslag:
Uppdra CSN att fortsätta stötta studenters och unga människors start i livet genom att möjliggöra att studielånet övergår i ett uppstartslån som betalas ut månadsvis och delvis kan täcka lönekostnader i startskedet av entreprenörsresan för den nyblivne företagaren. Eftersom investeringslån från Almi eller Vinnova inte får lov att finansiera lönekostnader uppstår ett försörjningsproblem i startfasen av företaget. Riskkapital möjliggörs oftast först i fas två för företaget då en färdig prototyp eller produkt finns klar. Även om riskkapital finns, halveras värdet av detta kapital i samma stund som det går till lönekostnader genom lönebeskattning. Därför är det effektivare för riskkapitalister att investera i redan färdiga större bolag. Investeringar i småföretag tenderar att bli för dyra. Med ett mikrolån som betalas ut månadsvis från CSN sänks ett par viktiga trösklar för att studenter skall känna sig trygga att starta företag.
Konkreta förslag:
Ett tryggt samhälle ger individer förutsättningar för att tänka fritt och kreativt. Det gynnar företagande. Därför är all typ av otrygghet ett hot och hinder för företagande. Det är rimligt att småföretagare erbjuds samma sociala skyddsnät som anställda ges. De sociala försäkringarnas omfattning för småföretagare och egenföretagare bör betraktas som en del i företagsklimatet. Med system som skapar tryggare entreprenörskap kommer fler företag och därmed också fler anställningstillfällen. Med en pålitlig brottsbekämpning och gediget brottsförebyggande arbete från alla samhällsaktörer skapas ett gynnsammare företagsklimat.
Oavsett om du är anställd eller driver eget företag förtjänar du samma trygghet som svensk medborgare. Så är det inte idag. För egenföretagare gäller andra regler än för andra. Alla svenska medborgare över 16 år omfattas av lagstadgade försäkringar som till exempel sjuk-, föräldra- och arbets-skadeförsäkring. Däremot omfattas företagare inte av kollektivavtalade försäkringar som Industrins och Handelns tilläggspension (ITP), Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) och Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA).
Konkreta förslag:
Trygghet och säkerhet för småföretagare blir en klassfråga när fler och fler anställer egna väktare för att skydda verksamheten från objudna gäster. Samhällskontraktet måste uppfyllas vad det gäller trygghet för individ och för att få ha sin verksamhet ifred från brottslingar. Annars slår brottslighet dubbelt, dels mot företagaren och dels mot de arbetstillfällen som företaget innebär. Tryggheten är fundamental för att individer och entreprenörer skall kunna fortsätta skapa bra produkter och tjänster till sina kunder. Detta får inte äventyras av oro för att bli utsatt för brott, överdrivna säkerhetsarrangemang eller på annat sätt brottsliga gärningar mot de minsta företagen.
Mängder av unga människor hamnar i gängkriminalitet för att skolan inte är en plats där de finner trygghet och mening idag, samtidigt som en anställning utan kunskaper från skola är avlägset långt borta. Här kan tillväxtjobb skapa både meningsfull tillvaro, samtidigt som individen kompetensutvecklar sig med hjälp av en mentor på arbetsplatsen. Unga människor kan börja bygga en legal meningsfull tillvaro i samhället och inte frestas att ansluta sig till kriminella gäng.
Konkreta förslag:
På senare år har Cyberbrotten dessvärre seglat upp som alltmer närvarande hot för småföretagen som ofta är dåligt skyddade för olika typer av dataintrång, ransomware eller andra digitala bedrägerier.
Konkreta förslag:
Sverige har närmare en halv miljon företagare med Aktiebolag och därtill över 800.000 egenföretagare (enskild firma). Alltför många av dessa har prioriterat företagets överlevnad och utveckling under lång tid. Skatteinbetalningar prioriteras, leverantörsbetalningar prioriteras, anställdas löner och deras skatter och arbetsgivaravgifter prioriteras, amorteringar till banken prioriteras. Detta är självklart, annars kan inte företaget leva vidare. Prioriteringarna pressar många entreprenörer, speciellt nystartade företag att sätta sin egen trygghet längst bak i kön. Detta tenderar att fortsätta under många år och riskerar att leda till en tuff pensionärstillvaro när det är dags. Anställda är tryggt skyddade av kollektivavtal och avtalspensioner, medan entreprenören själv struntat sin egen trygghet. Hen har sig själv att skylla kanske, då entreprenören har drivits av att utnyttja intjänade medel i nuet i stället för att avsätta till framtiden. Men detta kan också ses som ett symptom på en överbeskattning av ägaren i företagens uppstartsfas. Oavsett kommer detta att bli ett samhällsproblem då samhället har ansvar för dessa människor tillvaro på ålderns höst om inte pensionen räcker till tak över huvudet och mat på bordet.
I ett samhälle där vi får fler och fler entreprenörer och egenföretagare blir samhällets ansvar för en trygg pensionärstillvaro viktigt. Om inte dessa får det efter ett långt arbetsliv riskerar vi att få en enorm andel pensionärer med dåliga förhållande, vilka kommer att skapa stort missnöje och leda till stora klyftor i samhället mellan unga och gamla.
Konkreta förslag:
Under Corona anpassades tillfälligt möjligheten att sätta det egna företaget i vila och ta emot ersättning från A-kassa utan karenstid om 5 år. Detta gav och ger företagaren som vågar testa företagande och misslyckas möjlighet att testa igen. De flesta företagarna misslyckas en eller flera gånger med sitt företagande men reser sig och provar igen för att till slut lyckas. Så föds ett företag och därmed skapas arbetstillfällen. Att försvåra för nya försök genom att sätta en företagare i karantän under 5 år är kontraproduktivt för samhället och arbetsskapande.
Konkreta förslag:
Forskning visar att jämställda företag är både mer lönsamma och hållbara över tid. Ändå går det trögt för industrin och näringslivet. Genom att erbjuda mikrolån stimuleras kvinnligt företagande och kompetenser och mod byggs upp bland kvinnor, vilket leder till fler kvinnliga förebilder och ledare som i förlängningen även kommer påverka den relativt trögrörliga industrin på jämlikhetsområdet.
Villkoren för företagande är till stor del formade för män och har sitt ursprung i en tid då mannen försörjde familjen. Dessa villkor måste upp till förändring steg för steg. Mikrolån med kvinnor som huvudsaklig målgrupp är ett av dessa steg. På samma sätt är det för kvinnor i utvecklingsländer. De är de som har sämst möjlighet att få vanliga lån beviljade, men också de som allra bäst förvaltar den möjlighet mikrolånen ger för att trygga en ljusare framtid för sig och sina familjer. Mikrolån finns idag från Almi på upp till 200K med amorteringsfrihet i 12 månader och en återbetalningstid om 6 år. Säkerhet genom personlig borgen på 10% av lånebeloppet. Lånemodellen är en bra språngbräda för dem som har en idé och vill starta upp ett företag, men saknar kapital och förtroende i banken. Räntan är dock relativt hög på 6-7 procent och bör sänkas till 2-3 procent för att stimulera entreprenörskap och jämlikhet.
Konkreta förslag:
Balansera regulatoriska insatser med stimulerande insatser. Arbete med hållbarhet styrs i världen av välfärdskapacitet. Det innebär att länder först måste växa sig starka inom välfärden innan hållbarhet prioriteras. På samma sätt fungerar ett entreprenörsföretag. Trycket från konsumenter på hållbarhet ökar men är i många branscher ännu inte stort nog för att påverka de minsta företagen. Små företag behöver incitament för att arbeta med hållbarhet till dess att efterfrågan av slutkund är så stor att det ger en komparativ fördel mot andra företag. Eller växa sig så pass stora att de anser sig ha råd att investera i hållbarhet för möjligheter till rekrytering och rykte på marknaden. Här behöver staten fylla på med incitament under tiden denna marknadsutveckling pågår och tills dess att trycket är stort nog att reglera kraven på hållbarhet på egen hand.
Konkreta förslag:
Ett medlemskap späckat med småföretagaranpassade medlemstjänster och förmåner. Din egen inköpsavdelning, rådgivning, försäkringspaket och mycket mer.
De allra flesta jobben och tillväxten skapas här. Vi driver opinion för att göra det bättre, enklare och tryggare för dem att utvecklas. Bra för småföretagen, bra för Sverige!
Vi fokuserar på de allra minsta företagen, soloföretagare och de med upp till tio anställda. Vi är själva småföretagare och vet hur verkligheten ser ut.
