2. valfråga
Sverige har ett arbetslöshetsproblem som har bitit sig fast i decennier. Trots att många företag vill växa, anställa och bidra till lokalsamhället tvekar de inför nästa rekrytering. För små och medelstora företag är varje anställning ett stort åtagande. Höga ingångskostnader, administration och osäkerhet gör att många företagare avstår från att anställa, även när behovet finns. Därför behövs en reform som både gör det lättare för företag att växa och enklare för människor att ta sig in på arbetsmarknaden. Företagarförbundets förslag om yrkesstartjobb är en sådan lösning.
Yrkesstartjobb bygger på en enkel idé: sänk tröskeln till arbete genom att minska kostnaden och risken för den första tiden i anställning. För den som står utanför arbetsmarknaden kan ett jobb vara skillnaden mellan bidragsberoende och egen försörjning. För företagaren kan en rimligare anställningskostnad vara skillnaden mellan att våga anställa eller att tacka nej till nya uppdrag.
Det är just i de mindre företagen som många nya jobb kan skapas. Småföretag finns i hela landet, i både städer och mindre orter. De är ofta nära sina kunder, snabba att anpassa sig och beroende av praktisk kompetens. Men de har sällan stora HR-avdelningar eller ekonomiska buffertar. Om och när staten vill minska arbetslösheten måste politiken därför utgå från den verklighet som dessa företag lever i. Yrkesstartjobb gör just det.
En viktig styrka med yrkesstartjobb är att reformen kopplar samman arbetslinjen med företagens behov. I stället för att enbart finansiera passiva åtgärder skapas en konkret väg in i riktiga jobb. Den som anställs får arbetslivserfarenhet, kollegor, rutiner och möjlighet att utveckla sin kompetens på plats. Det är ofta mer effektivt än åtgärder som sker vid sidan av arbetsmarknaden. Du ”lär dig jobbet på jobbet”.
Yrkesstartjobb kan också bidra till integrationen. Många nyanlända och långtidsarbetslösa har svårt att få den första chansen, inte nödvändigtvis för att de saknar vilja, utan för att arbetsgivaren upplever osäkerhet kring erfarenhet, språk eller produktivitet i början. Om tröskeln sänks kan fler arbetsgivare våga ge människor den chansen. När individen väl är inne på arbetsplatsen kan både kompetens och självförtroende växa.
Samtidigt är det viktigt att en sådan reform utformas klokt. Yrkesstartjobb ska inte ersätta ordinarie jobb eller skapa osund konkurrens. De ska vara ett verktyg för att få fler i arbete, särskilt personer som annars har svårt att etablera sig. Därför behövs tydliga regler, enkel administration och uppföljning. Reformen måste vara lätt att använda för företagaren, men också trygg och rättvis för den anställde.
Sverige behöver fler vägar till arbete. Vi kan inte nöja oss med att konstatera att arbetslösheten är hög samtidigt som småföretagare tvekar inför att anställa. Politiken måste bygga broar mellan människor som vill arbeta och företag som vill växa. Företagarförbundets yrkesstartjobb är ett konkret förslag som gör just detta.
Om fler småföretag vågar anställa får Sverige fler skattebetalare, starkare lokalsamhällen och mindre utanförskap. Det är bättre för individen, bättre för företagen och bättre för Sverige. yrkesstartjobb är därför inte bara en arbetsmarknadsreform. Det är en tillväxtreform, en integrationsreform och en framtidsreform.
Dennis O Krook, näringspolitisk talesperson Företagarförbundet.
Se presentation om modellen här
(PS. modellen hette tidigare Tillväxtjobb)