FöretagarFörbundet välkomnar införandet av ett nytt ROT-avdrag. Som medel för att dämpa konjunktursvängningarna i den volatila byggsektorn anser vi att införandet av ROT är ett bra verktyg. Att de höga skattekilarna på hantverksarbete minskas, om än tillfälligt, är även samhällsekonomiskt bra för Sverige.

FöretagarFörbundet anser samtidigt att ROT-avdraget även borde införas för hyresfastigheter. Sverige har ett stort eftersatt behov av underhåll i hyresfastigheter, särskilt i s.k. miljonprogramsområden. Medan vinsten av att minska skattekilarnas storlek är mindre när det gäller hyresfastigheter är samtidigt den potentiella efterfrågestimulansen värdefull i dagens läge med kraftigt vikande efterfrågan inom byggsektorn. Vinsten av att rusta upp hyresfastigheter när ledig byggkapacitet finns är särskilt stor, då det handlar om att börja ta tag i ett omfattande socialt problem, d.v.s. utvecklandet av “problemområden” med eftersatt underhåll och minskande attraktivitet.

FöretagarFörbundet anser även att ROT-avdraget bör omfatta även markarbeten som inte gäller dragande av ledningar. Vi vill att anläggningsarbeten och lite tyngre trädgårdsarbeten som nu hamnar utanför både systemet för hushållsnära tjänster och ROT-systemet ska omfattas av det nya ROT-avdraget. Detta skulle förenkla både myndigheternas arbete och företagens bedömningar samtidigt som risken för fusk och svartarbete reduceras ytterligare. FöretagarFörbundet vill också se förtydligat vilka utrustningskostnader som ingår i begreppet “arbetskostnad”.

När det gäller det praktiska genomförandet av ROT-avdraget har FöretagarFörbundet inga synpunkter på hur det system som gäller från 8 december till 1 juli har utformats. Systemet är väl inarbetat och likviditetsproblematiken hanteras av köparen.

Det system som införs 1 juli innebär dock en rad praktiska utmaningar. FöretagarFörbundet har tidigare ställt sig försiktigt positivt till systemet. Då tillämpades det dock enbart på hushållsnära tjänster. När systemet nu utsträcks även till byggtjänster ställs dock en rad frågeställningar på sin spets, i och med att byggtjänster är av en annan art än hushållsnära tjänster. Hushållsnära tjänster sker exempelvis i regel mer utspritt över tiden, med större förutsägbarhet vad gäller pris.

FöretagarFörbundet anser därför att Regeringen snarast bör ge mycket tydliga redogörelser för hur en rad situationer och problem kommer att hanteras. Diskussion kring flera av dessa frågeställningar saknas i den aktuella promemorians konsekvensanalys.

Här följer några av dessa viktiga frågeställningar:

– De uppgifter det säljande företaget får från köparen angående den aktuella fastigheten visar sig vara felaktiga, varför ROT-beloppet ej utbetalas när uppgifterna överlämnas till Skattemyndigheten. Frågor som uppkommer gällande denna möjliga situation:
– Vilken skyldighet har företaget att bekräfta att de uppgifter gällande ägarförhållanden, etc. som köparen tillhandahåller är korrekta? Hur påverkas detta av att skattemyndigheten inte har något register över vem som är medlem i en bostadsrättsförening?
– Om uppgifterna visar sig vara felaktiga, hur ska ansvarsförhållandet mellan köpare och säljare bestämmas? Krävs en civilrättslig process?
– Kommer det vara möjligt för säljaren att få godkännande för avdrag från Skatteverket i förväg, innan projektet påbörjas?

– ROT-avdraget godkänns, men flera hantverkare har deltagit i projektet, och köparen “slår i taket” för avdraget, d.v.s. avdraget överstiger 50 000 kronor.
– Hur avgörs vilken hantverkare som får ut vad från Skatteverket i denna situation? Gäller “först till kvarn”, eller krävs en civilrättslig process?

Förutom dessa likviditetsrisker lägger det föreslagna systemet en ytterligare likviditetsbörda på hantverkaren. För en hantverkare som åtar sig många ROT-projekt kan likviditetsbördan bli signifikant. Detta beskrivs korrekt i konsekvensanalysen.

Med tanke på dessa frågetecken, och den likviditetsbörda systemet kan komma att innebära för vissa hantverkare föreslår FöretagarFörbundet att övergångsreglerna ska fortsätta att gälla även efter den 1 juli. Hantverkaren själv kan då välja det system som passar bäst. Den extra administrativa börda som läggs på Skatteverket vid ett valsystem torde vara begränsad, då hanteringen av övergångsbestämmelserna redan etablerats.

Fördelen är att hantverkaren själv får välja mellan den marknadsföringsfördel direktavdrag på priset innebär och den ytterligare administrativa börda och likviditetsrisk som den omedelbara prisreduktionen medför. Just att likviditetsrisk undviks är särskilt angeläget i ett läge då många företag upplever växande likviditetsproblem.

Hämta remissen som Word-dokument