Vad innebär det för dig som småföretagare?
Regeringen tog emot utredningen som under 2 år arbetat fram ett förslag på förenkling och förbättring av 3:12 reglerna under måndagen den 3 juni. Enligt utredaren, justitierådet Linda Haggren minskas administrationen med ungefär en tredjedel i och med förslaget.
3:12 reglerna omfattar 400 000 småföretagare med över 1,6 miljoner anställda. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger på presskonferensen i samband med överlämnandet av utredningen att det är en av regeringens prioriteringar att stimulera entreprenörskap eftersom det gör Sverige och svenskarna rikare. Elisabeth Svantesson säger att 8 av 10 är vinnare med förslaget och utredaren menar att för de flesta så blir det än 15 procents förbättring för det lågbeskattade uttaget, med andra ord om du kunde ta ut 100.000 kr till 20 procent skatt tidigare så kan de flesta om förslaget genomförs ta ut 115.000 till låg beskattning, 20 procent
Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2026, men först väntar en remissrunda där många organisationer och myndigheter skall lämna synpunkter på förslaget.
Största förändringarna i förslaget i korthet.
- Ny beräkningsregel för gränsbelopp
- Grundbeloppet höjs från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp
- Slopad 4 procent-spärr
- Inget löneuttagskrav utan ett löneavdrag
- Ändrad definition av närstående
- Gemensamt takbelopp för kapitalvinst och utdelning
- Förkortad karens
Två sorters regler
Utredaren delar upp 3:12 reglerna i två delar. Beräkningsregler och kvalifikationsregler. Nedan beskrivs dessa förändringar i kortform i de två olika regelgrupperna.
Förslag på ändrade beräkningsregler
- Förenklingsregeln och huvudregeln som idag beräknar det lågbeskattade gränsbeloppet ersätts med en gemensam regel för samtliga delägare av företaget. Utredningen föreslår ett grundbelopp för beräkning av gränsvärdet på fyra inkomstbasbelopp. (2024 = 304 800 kronor).
- Ovanpå grundbeloppet kan ägaren lägga på ett lönebaserat utrymme. Detta utgörs fortfarande av 50 procent av kontant utbetalda bruttolöner i företaget och fördelas på delägarens andelar i företaget. Enligt förslaget ska dock ett avdrag, så kallat löneavdrag, om åtta inkomstbasbelopp (609 600 kronor, 2024) göras för varje delägare.
- Dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav (den så kallade fyraprocentspärren) tas bort i förslaget. Detta medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet. Dock kvarstår taket om att det lönebaserade utrymmet maximalt kan uppgå till 50 gånger den egna lönen.
- Dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år tas bort. Tanken är att det här kompenseras med det högre grundbeloppet.
- Dagens två olika takbelopp för tjänstebeskattning för utdelning och kapitalvinst slås ihop till ett gemensamt takbelopp om 90 inkomstbasbelopp som ska gälla för både utdelningar och kapitalvinster, under beskattningsåret samt de två föregående beskattningsåren.
- En sänkning föreslås av karenstiderna med ett år, från fem till fyra år.
Förslag på ändrade kvalifikationsregler
- Ett snävare närståendebegrepp föreslås där syskonkretsen (inklusive syskons make och barn) inte räknas som närstående. Detta innebär att delägaren inte behöver beakta syskons verksamhet vid bedömningen av om andelarna är kvalificerade eller inte.
- Enligt förslaget ska fåmansföretag varje år lämna kontrolluppgift för fysiska personer och dödsbon om antalet andelar som de äger vid beskattningsårets ingång, hur stor del av det totala antalet andelar i företaget som de äger, och förändringar av andelsinnehavet under beskattningsåret. Detta för att reglerna till större del skall kunna automatiseras.