”Vinterns elpriser är galna. Var hamnar alla pengarna?”

DEBATT December startade hårt för hushåll med rörliga elpriser i södra Sverige. Den 6 december var priset 6,46 kronor per kWh i elprisområde tre och fyra. Efter halva månaden mattades vinterkylan av och hushållen fick lite andrum under julen. 

Sannolikt återkommer de höga priserna under januari och februari. Regeringen har förklarat att en mindre del av de inbetalda pengarna ska återföras till hushållen i form av ett elprisstöd i februari och nu ytterligare ett stöd senare i vår. Men vad sker efter det? Och vart tar alla andra pengar som betalats in till staten och elbolagen vägen?

Förlorarna är alla de svenska hushåll som inte tecknat långa elavtal när elproducenterna nu tar ut ockerpriser på el, en basvara som ingen kan välja bort. Dagens prismodell skapades i en annan tid och har kollapsat. Vinterns elpriser är galna.
Miljontals hushåll dräneras på sina sparpengar. De utlovade elprisstöden är kortsiktiga lösningar som endast hjälper tillfälligt.Förlorare är också många små och medelstora företag med rörliga avtal som tömts på sina kapital under det gångna året. Återbetalning utlovades redan i augusti men besked om när det ska ske har skjutits upp vid flera tillfällen. 

Det senaste är att stödet kommer att likna det som hushållen utlovats, men med ett fastslaget högsta belopp. 
Något besked på när företagen kan få pengar för att klara av hyror, löner till anställda eller skatter har inte getts. I ett försök att dämpa smällen erbjöd finansminister Elisabeth Svantesson (M) i mellandagarna lån av skattepengar genom att skjuta upp de anställdas sociala avgifter, momsinbetalningar och skatteinbetalningar. En ännu kortsiktigare lösning än det på nytt utlovade elprisstödet.
Vind, vatten och kärnkraft kostar de flesta dagar bara en bråkdel av vad hushåll och företag får betala. Genom marginalprissättning sätts elpriset långt över vad det kostar att producera för de flesta producenter.
Ett högre elpris gjorde också att staten fick in cirka 40 miljarder kronor mer i momsintäkter under 2022 än budgeterat. 

Svenska kraftnät fick i fjol in 97,4 miljarder kronor i kapacitetsavgifter till följd av ökad överföring i stamnätet. Regeringen har visserligen sett till att hushåll och företag i södra Sverige, i elprisområden 3 och 4, ska få tillbaka en del av pengarna i form av elprisstöd, men det är satt till 55 miljarder kronor varav sannolikt endast 40-45 miljarder kronor kommer att betalas ut eftersom de största företagens kostnader ska undantas från stödet.
Staten, Svenska kraftnät och en mängd elproducenter har på grund av ett systemfel tagit från landets hushåll och företag och flyttat avsevärda summor till sina egna numera överfulla kassakistor. Inte medvetet, men som en konsekvens av ett systemfel i elprissättningen. Men dagens prissättning infördes av politiker och kan därmed åter ändras av politiker. 

När energiminister Ebba Busch (KD) håller pressträff lägger hon gärna skulden på tidigare regeringar, och menar att lösningen är ny fossilfri elproduktion. Men det tar kanske 10 år eller mer om den ska omfatta kärnkraft. Människor i Sverige kan inte tvingas stå med mössan i hand och be om stöd år efter år så fort systemfelet driver upp elpriserna på galna nivåer. Företag kan inte jobba med den osäkerhet som ett elpris mellan 20 öre och 8 kronor per kWh innebär.

Regeringen bör snarast vidta två åtgärder:
• Använd alla övervinster som hushållen och företagen betalat och fortsätter att betala in på grund av orimliga elpriser och återbetala dem tills en ny modell för prissättning på el har blivit verklighet. 
• Justera prismodellen så att den innehåller två steg där den elkraft som utvinns i Sverige prissätts på ett sätt till svenska elkonsumenter och den el Sverige importerar för att transitera – transportera – till andra länder prissätts på ett annat sätt. Det kan innebära ett elpris på under 1 krona per kWh i hela Sverige.

Mathias Rebane, Näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet