En återkommande fråga för våra medlemmar och andra småföretagare är ansvaret för sjuklönen till anställda.
Det råder en osäkerhet om hur sjuklönesystemet fungerar idag, det uppfattas som krångligt och orättvist och i medlemsenkäter hamnar sjuklöneansvaret högt på medlemmarnas dagordning.
Så här fungerar sjuklönesystemet idag
Arbetsgivaren skall betala ut sjuklön för den anställde som blir sjuk de första 14 dagarna av sjukperioden. Sjuklönen skall uppgå till 80 procent av lön och förmåner. Om personen blir sjuk igen inom 5 dagar efter den tidigare sjukperioden så räknas det som en och samma sjukperiod.
Ansvaret för sjuklön gäller från första anställningsdagen. Vid korta anställningar (mindre än en månad) måste den anställde arbetat minst 14 kalenderdagar för att ha rätt till sjuklön.
Karensavdrag
Arbetsgivaren skall från den 1 januari 2019 dra av ett karensavdrag istället för den tidigare karensdagen. Karensavdraget uppgår till 20 procent av den anställdes veckolön.
Sjukanmälan och läkarintyg
För att den anställde skall ha rätt till sjuklön krävs att denne sjukanmäler sig. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön för de dagar som passerat innan sjukanmälan kommit arbetsgivaren tillhanda. Undantaget de fall då då den anställde varit akut sjuk eller i samband med olycka eller operation som omöjliggjort anmälan.
Läkarintyg skall lämnas av den anställde efter sju kalenderdagar för att ha rätt att fortsatt få ut sjuklön. Arbetsgivaren behöver inte betala ut sjuklön för vecka två förrän sjukintyg från läkare lämnats in. Om det finns särskilda skäl har du rätt att begära läkarintyg från första sjuklönedagen.
Anmälan till försäkringskassan
Om en anställd fortsätter att vara sjuk efter två veckor skall du som arbetsgivare anmäla detta till försäkringskassan per telefon, brev eller mail. Detta är en förutsättning för att den anställde skall få ut sin sjuklön efter två veckor.
Anmäl direkt här
Ersättning för höga sjuklönekostnader
Som arbetsgivare har du rätt till ersättning för dina årliga sjuklönekostnader som överstiger en viss nivå. Du kan få max 250 000 kronor. Nivån för ersättningen beror på företagets totala lönekostnad och den del av sjuklönekostnaderna som överstiger:
- 0,5 procent av den totala lönekostnaden om den uppgår till högst 3 miljoner kronor årligen.
- 0,9 procent av den totala lönekostnaden om den överstiger 3 men inte 6 miljoner kronor årligen.
- 1,2 procent av den totala lönekostnaden om den överstiger 6 men inte 12 miljoner kronor årligen.
- 1,3 procent av den totala lönekostnaden om den överstiger 12 men inte 20 miljoner kronor årligen.
- 1,5 procent av den totala lönekostnaden om den överstiger 20 miljoner kronor årligen.
Du behöver inte ansöka om ersättningen, utan som arbetsgivare lämnar du månadsvis in din arbetsgivardeklaration till Skatteverket och fyller i sjuklönekostnaden. Skatteverket meddelar i sin tur Försäkringskassan om dina sjuklönekostnader som beräknar din ersättning senast 31 maj för föregående år och därefter betalar Skatteverket ut ersättningen till ditt skattekonto som ”kompensation för höga sjuklönekostnader”. Det innebär att du som företagare ligger ute med pengarna i upp till ett och ett halvt år.
Läs mer här
Så här mycket kostar sjuklönen (exempel)
Du har fyra anställda med snittlön om 27 500 kr och under året så har du betalt ut sjuklön vid tre olika tillfällen, sammanlagt fem veckors sjuklön.
Sjuklönsersättning per dag i snitt 1375 kr x 80% x 25 dagar = 27 500 kr (avgår för karensavdrag 3 x 1375) = 23 375 kr
Ersättningsnivå 0,5% av 4 x 27500 x12 = 6600 kr
Ersättning för hög sjuklönekostnad 23 375 – 6 600 = 16 775 kr
Läs mer på Försäkringskassan
eller här