Näringspolitiskt program

Företagarförbundets näringspolitiska program styr förbundets näringspolitiska arbete

Programmet reformeras i samband med varje ny mandatperiod och anpassas till aktuella skeenden i samhället. Programmet är grunden för Företagarförbundets politiska påverkansarbete, opinionsbildning och agerande i alla sammanhang som rör näringspolitik i samhället.

Synen på företagare

Först generellt om attityden till företagare i Sverige. Kunskapen om företagarens roll och situation måste stärkas bland allmänheten och i synnerhet hos det politiska etablissemanget. Vi ser alltför ofta i samhällsdebatten en attityd gentemot företagare där dessa utmålas som egensinniga med den egna vinningen som enda drivkraft. Det är en bild som står i motsats till alla de företagare som tar ansvar för sin egen och andras försörjning, som bidrar till samhället med lokala tjänster, varor och inte minst en avsevärd andel skattepengar i varje kommun.

  • Tröskelproblematik
  • Otrygghet
  • Svårt att hitta finansiering
  • Dyr finansiering (3-4 ggr dyrare för småföretag jämfört med stora företag)
  • Kompetensförsörjning
  • För dåliga stöd
  • Regelverk anpassade för en annan tid

 

Hinder att röja undan för bättre företagande i Sverige

I samspelet mellan politikens, marknadens och omvärldens utveckling uppstår hinder för företagande. Ofta som en biverkning till följd av en insats eller förflyttning i samhället. Sällan med något uppsåt eller någon direkt ansvarig bakom. Inte desto mindre är det politikens och politikernas ansvar att röja bland dessa farthinder för att hålla ett företagarklimat så bra och förnuftigt som möjligt i ordning. Ungefär som en snöröjare håller vägar och trottoarer öppna för att människor skall kunna förflytta sig och samhället flyta på smidigt under de snöfyllda månaderna. Om inte ”snöröjarn” skottar snö hela tiden under vintern stannar helt enkelt samhället upp. Företagarförbundet listar några av de hinder som växt fram de senaste åren, några nyligen och några som har hängt med länge. Samtliga behöver röjas undan helt eller delvis så att entreprenörskapet och jobbskapandet kan ta fart.

Företagarförbundets näringslivspolitiska program syftar till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och jobbskapande i de små och medelstora företagen. Genom en förändrad syn på de minsta företagen och tilltro till den kraft dessa har för arbetsmarknaden kan jobb skapas och arbetslösheten kan tryckas tillbaka till nivåer som är ledande i Europa igen.

Prioriterade

  • Arbetsgivaravgifter
  • Tillväxtjobb
  • Energi – ny prismodell
  • Småföretagarminister

Läs mer »

Enklare

  • Regelförenkling
  • Skatteverket som rådgivare
  • Förenkla nystart av företag
  • EVA – beskattning (Entreprenörskap – Välfärd och Arbete)

Läs mer »

Bättre

  • 3:12 regler – Entreprenörsreglerna
  • Centrala Entreprenörs Lånet – CEL

Läs mer »

Tryggare

  • Sjukförsäkringen
  • Säkert företagande
  • Cybersäkerhet
  • Pensionstrygghet
  • A-kassa

Läs mer »

Hållbarare

  • Mikrolån
  • SME perspektiv på hållbarhet

Läs mer »

Näringslivspolitik

Regelförenkling måste bli normen

Näringslivsprogram punkt 1 Företagare lägger i snitt 10 timmar varje vecka på administration, mycket av detta helt i onödan på grund av krångliga regler. Regelförenkling måste sitta

Läs mer »
Näringslivspolitik

Sjuklöneansvaret är svårbegripligt

Näringslivsprogram punkt 2 Sjuklöneansvaret är en följetong som aldrig verkar ta slut. Det upplevs som dyrare av småföretagen än det egentligen är – men det är obegripligt krångligt administrativt.

Läs mer »
Näringslivspolitik

Tiden är inne för trygghetsregler

Näringslivsprogram punkt 3 Det är dags att reformera LAS och turordningsreglerna.Arbetsmarknaden har förändrats på femtio år. Låt oss skapa trygghetsregler som gynnar både anställda och

Läs mer »
Huvudnyhet

Den dolda arbetsgivaravgiften

De flesta anställda känner inte ens till arbetsgivaravgiften men för alla företagare är det en stor kostnad. Därför kan avgiften sänkas för att öppna dörren

Läs mer »
Näringslivspolitik

DAGS ATT AVSKAFFA ENTREPRENÖRSSKATTEN?

Skattereglerna för delägare i fåmansföretag, 3:12-reglerna, är extremt snåriga. Entreprenörsskatten, som är ett annat namn, behöver förenklas. Har du koll på 3:12-reglerna? Då är du

Läs mer »

Prioriterade punkter

  • Arbetsgivaravgifter
  • Tillväxtjobb
  • Energi – ny prismodell
  • Småföretagarminister

Arbetsgivaravgifter

De höga arbetsgivaravgifterna är idag ett hinder för anställning i småföretag. Samtidigt som många företag ropar efter arbetskraft med kompetens och vi har bland de högsta arbetslöshetstalen i hela Europa. Idag finns flera olika undantag och nedsättningar av arbetsgivaravgiften. Så många så det blir svårt att hålla reda på och svårt att navigera bland de olika möjligheter en sänkt arbetsgivaravgift innebär i form av rimligare kostnad för anställningar i små och medelstora företag.

Genom att ta bort arbetsgivaravgiften helt för utsatta grupper i samhället kan man stimulera arbetsgivare att anställa och använda de pengar företaget sparar på arbetsgivaravgiften till att utbilda och kompetensutveckla personer på arbetsplatsen. Därigenom kan företagen ta steget att anställa personer som idag inte är anställningsbara på grund av kompetensbrist. 4 av 5 nya jobb skapas i småföretagen. Frigör kraften!

Konkreta förslag:

  • Förenkla och rensa upp bland alla undantag och skapa en gemensam lägre nivå.
  • Den allmänna löneavgiften (skatt på 11,62 procent) avskaffas med krav på att företagen avsätter tid och pengar för varje anställd för kompetensutveckling och det livslånga lärandet i företagen.
  • Sänk arbetsgivaravgiften till motsvarande nivå i andra jämförbara länder. 
  • Ta bort arbetsgivaravgiften för långtidsarbetslösa, som 2019 utgör cirka en tredjedel av de arbetslösa. Detta kommer att underlätta och finansiera rekrytering och arbetsplatsutbildning för företagen. Delvis klart
  • Inför halv arbetsgivaravgift igen för unga 15–24 år, för att råda bot på arbetslöshet bland unga och underlätta samt finansiera rekrytering och arbetsplatsutbildning för företagen. KLART
  • Sänk arbetsgivaravgiften för personer över 65 år. KLART
  • Arbetsgivaravgiften görs om och delas upp två delar – ”Välfärdsavgift” och ”Pensionsskatt”. Värdet för lönemottagaren förtydligas genom detta och förtroendet för skattesystem och välfärd höjs. Allmänna löneavgiften tas bort.
  • Reformera växa-stödet till en trappstegsmodell. Första året – 0 procent (arbetsgivaravgift) på den första anställde, år 2 – 10 procent, år 3 – 20 procent.

Tillväxtjobb

Många gånger har synen på företag och entreprenörskap heller inte hängt med i samhällets utveckling utan fortfarande ses ett industriföretag med en byggnad på ett industriområde som arketypen av ett företag av många. Enligt Ekonomifakta så är det dock endast 14 procent av Sveriges företag som passar in på den beskrivningen, resterande är tjänsteföretag, 64 procent och jord-, och skogsbruk, 20 procent. Där står potentialen att finna för tillväxt och jobbskapande.

Men tröskeleffekten för de minsta företagen hämmar de första viktiga stegen för ett litet företag. Att gå från 1 anställd (sig själv) till två är ett lika stort beslut som att Volvo skulle besluta om att dubbla antalet anställda från 25.000 till 50.000 från en månad till en annan. Här behövs en trappstegsmodell som utan stor administration stimulerar de minsta företagen att våga anställa sin eller sina första medarbetare.

Konkreta förslag:

  • Vi föreslår en modern lärlingsutbildning som vi kallar ”Tillväxtjobb” som bidrar till att små företag kan ta rimligt små eller stora steg när de är redo att anställa.
  • Tillväxtjobb kombinerar arbete på plats i företaget med kompetensutveckling som syftar till att anställningsbarheten ökar i samma företag.

Energi

Att vänta på att nybyggd och utökad produktion skall lösa problemen och att marknaden skall normaliseras igen är inte ett alternativ då detta är över ett decennium bort. Att staten skall utbetala stöd i olika former år efter år är inte heller ett alternativ, då det medför stor osäkerhet för hushåll och företag vilket självklart hämmar investeringsviljan oavsett om du skall renovera eller investera i en ny maskin, bil eller inredning i en butik. Osäkerheten för vad energikostnaden kommer att bli med eller utan stöd gör att investeringar uteblir. Lösningen är en stabil prismodell som skapar förutsägbarhet för kunderna.

Konkreta förslag:

  • En tvåprismodell som separerar den svenska prissättningen från del el som exporteras. Det är inte rimligt att några få procent av elåtgången som vi tvingas exportera skall driva upp priset upp till 20 gånger mer än kostnaden för att producera densamma.
  • Ta bort energiskatten tills en ny prismodell är på plats.
  • Tillfälligt – sänk momsen på el tills en ny prismodell är på plats

Småföretagarminister

Företagarfrågor hanteras idag av näringsdepartementet med näringsministern som högste ansvarig. Makthavare tenderar ofta att till följd av ökad makt och ställning intressera sig för allt större frågor. Med denna logik finns ett stort engagemang i storföretagen och särskilt exportföretagen samt de stora arbetsgivarna. Detta är logiskt. Det är en homogen grupp att förstå och föra dialog med. I stort sett kan man kila över till Svenskt näringsliv och diskutera frågor med dem.

 

Engagemanget för den heterogena småföretagargruppen är helt enkelt krångligare och får inte samma direkta uppskattning i den etablerade kretsen av lobbyister och makthavare i Stockholm. Man ser ofta delegationer som reser till andra länder för att etablera kontakter och affärer, sällskap med kungligheter, näringsministrar och makthavare i storföretagen. Dessa besök är viktiga för svensk export. Det är också såklart intressanta sammanhang att delta i och vidare viktiga kontakter att addera till sitt personliga nätverk. Dessa stor- och medelstora företag och exportföretag utgör dock endast 0,6 procent (ca 6 800 stycken) av Sveriges företag enligt SCB och sysselsätter ca 1 miljon medborgare.

 

Små-, mikro- och enmansföretagen utgör resterande 99,4 procent, drygt 1,1 miljoner företag, med 1,7 miljoner anställda. Med andra ord finns det en miljon anledningar att etablera en småföretagarminister som enbart har till uppgift att engagera sig i dessa företag, deras utveckling och tillväxt. Om man därtill betänker att 4 av 5 nya jobb skapas i småföretagen så inser man möjligheterna vad det gäller att lösa arbetslöshetsfrågan genom att tillsätta en småföretagarminister med det som fokus.

Konkreta förslag:

  • Tillsätt en småföretagarminister med högsta prioritering att lösa arbetslöshetsfrågan.
  • Skapa ett småföretagarkansli på näringsdepartementet med ett konsultativt statsråd som kanslichef

Övriga näringspolitiska frågor - ENKLARE

  • Regelförenkling
  • Skatteverket som rådgivare
  • Förenkla nystart av företag
  • EVA – beskattning (Entreprenörskap – Välfärd och Arbete)

Regelförenkling

Frågan är okontroversiell! De flesta politiker säger sig vilja minska regelbördan för företag, både inom landet och på EU-nivå. Likväl upplevs regelbördan öka på många håll.

 

Regelförenkling har två syften. För det första: sänka företagens kostnader för onödigt krånglig administration som inte skapar annat än arbete för byråkrater i vårt samhälle. För det andra: frigöra tiden för småföretagare som ofta är tusenkonstnärer och tvingas hantera både sitt hantverk och sitt yrke jämte all administration på egen hand. Det innebär att många av de uppgifter en småföretagare gör vid sidan av huvudsysslan tar längre tid eftersom de inte tränar detta varje dag. Detta verkar vara väldigt svårt för myndighetspersoner att förstå, eftersom administration är deras vardag och således betraktas som ”lätt”.

 

På samma sätt innebär omfattande regler en onödigt stor arbetsbörda för ett litet företag som bedöms lägga två hela arbetsveckor om året på i stort sett meningslös administration till följd av regelverk som inte hängt med utvecklingen och förenklats efterhand.

Konkreta förslag:

  • Regelrådet – Antingen ta bort det och spara pengarna eller ge rådet mandat och inflytande så att regler förenklas på riktigt.
  • En konsekvenskalkyl införs som arbetsredskap för lagstiftaren och myndigheter. (en kalkylmodell som mäter företagens totala kostnader för varje regel som införs, och som samtidigt beräknar hur mycket BNP minskar med respektive regel.)
  • Gör en revision på hur EUs SME konsekvensanalys efterlevs.
  • Gör verklighet av ”solnedgångsprincipen”, det vill säga att regler som omfattar småföretag automatiskt försvinner efter bäst före datum (5 år) om inte riksdagen aktivt fattar förnyat beslut om regeln.

Skatteverket som rådgivare

Skattemyndigheten har för vana att inte svara på direkta frågor utan hänvisa till den lagdokumentation som finns gällande skatter, för att i efterhand granska och tolka deklarationer med eller utan påföljd. I många fall leder det till att företagaren påförs skattetillägg för eventuella misstag. Skattetillägg på upp till 40 procent som kan uppgå till betydande belopp för entreprenör och ett litet företag.

Då skattemyndigheten inte ger svar är små företag i stället hänvisade med frågor om beskattning till externa rådgivare såsom bokföringsbyrå eller revisor. Detta innebär ofta en avsevärd kostnad och de deklarationer eller redovisningar som dessa råd mynnar ut i skall ändå upp för prövning hos skattemyndigheten i sista änden.

 

Skattemyndighetens webbplats har utvecklats till ett bra rådgivande organ de senaste åren. Med hjälp av artificiell intelligens och ett direkt uppdrag till skattemyndigheten att upprätta en rådgivande funktion kan det snabba på det samspel mellan entreprenörer och myndigheten som byggts upp under coronakrisen. Därtill minskar regelkrångel och administration för företagen vilket är ett prioriterat område från politiken.

Konkreta förslag:

  • Skattemyndigheten ges uppdraget att upprätta en rådgivningsfunktion för entreprenörer.
  • Skatteverket uppdras tydliggöra skillnader på uppsåt och oavsiktliga fel beträffande deklarationer för att undvika att småföretag drabbas av orimliga skattetillägg som riskera att slå oproportionerligt hår mot små verksamheter.

Förenkla nystart av företag

Idag finns två stödformer för ”Starta eget bidrag” Utvecklingsersättning 183 kr per dag om du är 20-24 år, och har en gymnasieexamen (skattefritt). Eller ”Aktivitetsstöd” om du är 25 år och uppfyller kraven för A-kassa. Beloppet är det samma som dagpenning från A-kassa. Ersättningen kan du få i 450 dagar. Villkoret är att du måste vara arbetslös och inskriven hos arbetsförmedlingen.

 

Numera finns möjligheten att få ett Mikrolån via ALMI (max 200K). Mikrolånet har numera även förmånliga villkor som återbetalningstid på 72 månader och amorteringsfrihet under det första 12 månaderna.

 

Vi anser att det kan göras mer för att stimulera de första stegen för småföretagare, dels blir dessa människor ”egenförsörjare” och många kommer att utvecklas att bli arbetsgivare och skapa arbetstillfällen för andra.

Konkreta förslag:

  • Ta bort arbetsgivaravgiften för de två första anställda (utöver ägare) i entreprenörsföretagen under deras två första arbetsår. Det ökar ytterligare viljan att anställa och ta det där första steget som utgör den stora tröskeln för att enmansföretagen skall skapa ytterligare arbetstillfällen.
  • Till utvecklingsersättningen /aktivitetsstödet kopplas en obligatorisk introduktionsutbildning, digital eller fysisk, omfattande entreprenörskap, ekonomi, hållbarhetsmål, digitalisering med mera. Examensprov krävs (krav för att få ersättning). Digitala verktyg, (budget, affärsplan, säljplan, marknadsundersökning etc. tillgängliggörs från Verksamt.se, Almi, eller Tillväxtverket). Personlig rådgivare erbjuds från Nyföretagarcentrum eller motsvarande organisation.
  • Erbjud dessutom en skattefrihet under första året upp till 500 K

EVA – beskattning (Entreprenörskap – Välfärd och Arbete)

Förenklade regler för investeringar som inte skattemässigt skiljer på hur en inkomst skapas måste vara grunden beskattning av entreprenörer. Skattetekniskt är ett företag i grunden en möjlighet att kunna jobba med obeskattade medel för att generera, mervärde, värdeskapande, vinster, sysselsättning. Företaget beskattas samtidigt som de värden som skapats i företaget flyttas över (säljs) till konsument/privatmarknad.

 

En smart beskattning – EVA skatt kan sänka dessa trösklar och flytta många enmansföretag mot sin första anställning. Det blir företaget vinnare på. Samtidigt blir den som går från arbetslös till anställd vinnare, därmed hela arbetsmarknaden, skatteintäkterna och vår gemensamma välfärd.

Konkreta förslag:

  • Arbetsgivaravgiften delas upp två delar – ”Välfärdsavgift” och ”Pensionsskatt”. Värdet för lönemottagaren förtydligas genom detta och förtroendet för skattesystem och välfärd höjs.
  • Den allmänna löneavgiften avskaffas med krav på att motsvarande belopp investeras i kompetensutveckling och det livslånga lärandet i företagen.
  • Reformera växa stödet till en trappstegsmodell. År 1 – 0 procent välfärdsskatt (arbetsgivaravgift) på den första anställde, år 2 – 10 procent, år 3 – 20 procent.
  • Öka möjligheten att avsätta vinst i periodiseringsfond till 100 procent de första tre åren. Därefter kan andelen trappas ned.

Övriga näringspolitiska frågor - BÄTTRE

  • 3:12 regler – Entreprenörsreglerna
  • Centrala Entreprenörs Lånet – CEL

3:12 regler - Entreprenörsreglerna

Det ska vara jämlikt att äga och driva företag i Sverige. 3:12-reglerna reglerar idag hur en ägare av ett fåmansbolag i vilket denne är verksam får lov att ta ut vinst och beskatta denna som kapitalvinst och hur stor andel som företagaren tvingas skatta för som inkomst. Syftet med 3:12-reglerna är i huvudsak två: Att ge ekonomiska incitament till företagare genom lägre skatt, och samtidigt motverka inkomstomvandling. (att inkomster som hade beskattats högt om de hade varit lön tas ut som lägre beskattad utdelning.) Eftersom utdelning beskattas som inkomst av kapital med 30 procent skatt och förvärvsinkomster som inkomst av tjänst med kommunalskatt på cirka 30-35 procent, och över viss nivå med statlig inkomstskatt på 20 procent kan skillnaden mellan löneinkomst och kapitalinkomst bli påtaglig ur skattesynpunkt. Utdelning från fåmansföretag till aktiva delägare beskattas till 2/3, så skatten blir 20 procent på utdelning som beskattas som inkomst av kapital. Utdelningar från andra onoterade företag som du inte är aktiv i beskattas till 5/6, så skatten blir 25 procent. Det finns ett tak för beskattningen i inkomst av tjänst vid försäljning på 100 inkomstbasbelopp, vilket är ungefär 7 miljoner kronor. 3:12-reglerna är några av de svåraste reglerna att förstå och tolka för småföretagare.

 

Entreprenörsskatten, som den också kallas, berör 450 000 företag, 474 000 delägare samt 1.5 miljoner anställda.

Konkreta förslag:

  • Höj schablonbeloppet. Detta skulle förenkla för många mindre företag som då slipper använda den krångliga och komplexa huvudregeln. Förslagsvis höjs schablonbeloppet från 2,75 IBB till 3,5 eller 4 IBB.
  • Avskaffa fyraprocentsregeln för att använda löneunderlagsregeln

Centrala Entreprenörs Lånet - CEL

Uppdra CSN att fortsätta stötta studenters och unga människors start i livet genom att möjliggöra att studielånet övergår i ett uppstartslån som betalas ut månadsvis och delvis kan täcka lönekostnader i startskedet av entreprenörsresan för den nyblivne företagaren. Eftersom investeringslån från Almi eller Vinnova inte får lov att finansiera lönekostnader uppstår ett försörjningsproblem i startfasen av företaget. Riskkapital möjliggörs oftast först i fas två för företaget då en färdig prototyp eller produkt finns klar. Även om riskkapital finns, halveras värdet av detta kapital i samma stund som det går till lönekostnader genom lönebeskattning. Därför är det effektivare för riskkapitalister att investera i redan färdiga större bolag. Investeringar i småföretag tenderar att bli för dyra. Med ett mikrolån som betalas ut månadsvis från CSN sänks ett par viktiga trösklar för att studenter skall känna sig trygga att starta företag.

Konkreta förslag:

  • Erbjud studenter att tryggt och bekvämt övergå från studietillvaron till företagartillvaron med liknande levnadsvillkor.

Övriga näringspolitiska frågor - TRYGGARE

Ett tryggt samhälle ger individer förutsättningar för att tänka fritt och kreativt. Det gynnar företagande. Därför är all typ av otrygghet ett hot och hinder för företagande. Det är rimligt att småföretagare erbjuds samma sociala skyddsnät som anställda ges. De sociala försäkringarnas omfattning för småföretagare och egenföretagare bör betraktas som en del i företagsklimatet. Med system som skapar tryggare entreprenörskap kommer fler företag och därmed också fler anställningstillfällen. Med en pålitlig brottsbekämpning och gediget brottsförebyggande arbete från alla samhällsaktörer skapas ett gynnsammare företagsklimat.

  • Sjukförsäkringen
  • Säkert företagande
  • Cybersäkerhet
  • Pensionstrygghet
  • A-kassa

Sjukförsäkringen

Oavsett om du är anställd eller driver eget företag förtjänar du samma trygghet som svensk medborgare. Så är det inte idag. För egenföretagare gäller andra regler än för andra. Alla svenska medborgare över 16 år omfattas av lagstadgade försäkringar som till exempel sjuk-, föräldra- och arbets-skadeförsäkring. Däremot omfattas företagare inte av kollektivavtalade försäkringar som Industrins och Handelns tilläggspension (ITP), Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) och Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA).

Konkreta förslag:

  • Automatisera administrationen kring Försäkringskassan och ta bort den onödigt administrativa bördan från småföretagare.
  • Ge egenföretagare samma karenstid som anställda 1 dag i stället för som idag 7, Varför skall de som själva tar ansvar för sin försörjning behandlas sämre av samhället?
  • Gör sjukvårdsförsäkringen avdragsgill för företag och deras anställda.
  • Inkludera anslutning till trygghetsförsäkringarna (TGL, TFA i egenavgifterna för egenföretagare)

Säkert företagande

Trygghet och säkerhet för småföretagare blir en klassfråga när fler och fler anställer egna väktare för att skydda verksamheten från objudna gäster. Samhällskontraktet måste uppfyllas vad det gäller trygghet för individ och för att få ha sin verksamhet ifred från brottslingar. Annars slår brottslighet dubbelt, dels mot företagaren och dels mot de arbetstillfällen som företaget innebär. Tryggheten är fundamental för att individer och entreprenörer skall kunna fortsätta skapa bra produkter och tjänster till sina kunder. Detta får inte äventyras av oro för att bli utsatt för brott, överdrivna säkerhetsarrangemang eller på annat sätt brottsliga gärningar mot de minsta företagen.

 

Mängder av unga människor hamnar i gängkriminalitet för att skolan inte är en plats där de finner trygghet och mening idag, samtidigt som en anställning utan kunskaper från skola är avlägset långt borta. Här kan tillväxtjobb skapa både meningsfull tillvaro, samtidigt som individen kompetensutvecklar sig med hjälp av en mentor på arbetsplatsen. Unga människor kan börja bygga en legal meningsfull tillvaro i samhället och inte frestas att ansluta sig till kriminella gäng.

Konkreta förslag:

  • Utnyttja Företagarförbundets förslag ”tillväxtjobb” för att ge unga ett meningsfullt alternativ till gängkriminalitet
  • Tillsätt fler resurser till polisen och rättsväsendet och prioritera preventivt arbete mot brott mot företag.
  • Inkludera Larm installationer i ROT avdraget.

Cybersäkerhet

På senare år har Cyberbrotten dessvärre seglat upp som alltmer närvarande hot för småföretagen som ofta är dåligt skyddade för olika typer av dataintrång, ransomware eller andra digitala bedrägerier.

Konkreta förslag:

  • Inrätta en Cyberkrim-enhet hos polisen som kan erbjuda bredare och bättre kunskap om preventivt arbete på företagen mot cyberkriminalitet.

Pensionstrygghet

Sverige har närmare en halv miljon företagare med Aktiebolag och därtill över 800.000 egenföretagare (enskild firma). Alltför många av dessa har prioriterat företagets överlevnad och utveckling under lång tid. Skatteinbetalningar prioriteras, leverantörsbetalningar prioriteras, anställdas löner och deras skatter och arbetsgivaravgifter prioriteras, amorteringar till banken prioriteras. Detta är självklart, annars kan inte företaget leva vidare. Prioriteringarna pressar många entreprenörer, speciellt nystartade företag att sätta sin egen trygghet längst bak i kön. Detta tenderar att fortsätta under många år och riskerar att leda till en tuff pensionärstillvaro när det är dags. Anställda är tryggt skyddade av kollektivavtal och avtalspensioner, medan entreprenören själv struntat sin egen trygghet. Hen har sig själv att skylla kanske, då entreprenören har drivits av att utnyttja intjänade medel i nuet i stället för att avsätta till framtiden. Men detta kan också ses som ett symptom på en överbeskattning av ägaren i företagens uppstartsfas. Oavsett kommer detta att bli ett samhällsproblem då samhället har ansvar för dessa människor tillvaro på ålderns höst om inte pensionen räcker till tak över huvudet och mat på bordet.

 

I ett samhälle där vi får fler och fler entreprenörer och egenföretagare blir samhällets ansvar för en trygg pensionärstillvaro viktigt. Om inte dessa får det efter ett långt arbetsliv riskerar vi att få en enorm andel pensionärer med dåliga förhållande, vilka kommer att skapa stort missnöje och leda till stora klyftor i samhället mellan unga och gamla.

Konkreta förslag:

  • Företagarförbundet föreslår att en dedikerad andel av företagarens lön avsätts till dennes tjänstepension som default i anslutning till arbetsgivaravgiftsdeklarationen och sparas i Pensionsfond. Företagaren kan aktivt välja bort avsättningen mot en försäkran att hen sätter av pengar i annat tjänstepensionssparande. Detta skulle förhindra att företagare av misstag inte sparar till sin pension.

A-kassa

Under Corona anpassades tillfälligt möjligheten att sätta det egna företaget i vila och ta emot ersättning från A-kassa utan karenstid om 5 år. Detta gav och ger företagaren som vågar testa företagande och misslyckas möjlighet att testa igen. De flesta företagarna misslyckas en eller flera gånger med sitt företagande men reser sig och provar igen för att till slut lyckas. Så föds ett företag och därmed skapas arbetstillfällen. Att försvåra för nya försök genom att sätta en företagare i karantän under 5 år är kontraproduktivt för samhället och arbetsskapande.

Konkreta förslag:

  • Permanenta möjligheten att lägga ner företag som inte är lönsamt och ta emot A-kassa i övergången till en anställning eller tills ett nytt företag kan startas. Slopa den femåriga karenstiden permanent.
  • Möjliggör halv- eller A-kassa för entreprenörer med enskild firma under en begränsad tid. Detta för att klara svackor eller en uppstartsfas.

Övriga näringspolitiska frågor - HÅLLBARARE

  • Mikrolån
  • SME perspektiv på hållbarhet

Mikrolån

Forskning visar att jämställda företag är både mer lönsamma och hållbara över tid. Ändå går det trögt för industrin och näringslivet. Genom att erbjuda mikrolån stimuleras kvinnligt företagande och kompetenser och mod byggs upp bland kvinnor, vilket leder till fler kvinnliga förebilder och ledare som i förlängningen även kommer påverka den relativt trögrörliga industrin på jämlikhetsområdet.

 

Villkoren för företagande är till stor del formade för män och har sitt ursprung i en tid då mannen försörjde familjen. Dessa villkor måste upp till förändring steg för steg. Mikrolån med kvinnor som huvudsaklig målgrupp är ett av dessa steg. På samma sätt är det för kvinnor i utvecklingsländer. De är de som har sämst möjlighet att få vanliga lån beviljade, men också de som allra bäst förvaltar den möjlighet mikrolånen ger för att trygga en ljusare framtid för sig och sina familjer. Mikrolån finns idag från Almi på upp till 200K med amorteringsfrihet i 12 månader och en återbetalningstid om 6 år. Säkerhet genom personlig borgen på 10% av lånebeloppet. Lånemodellen är en bra språngbräda för dem som har en idé och vill starta upp ett företag, men saknar kapital och förtroende i banken. Räntan är dock relativt hög på 6-7 procent och bör sänkas till 2-3 procent för att stimulera entreprenörskap och jämlikhet.

Konkreta förslag:

  • Erbjud mikrolån via ALMI Delvis genomfört, men behöver rullas ut tydligare
  • Sänk ränta på ALMIs mikrolån till samma nivå som CSNs studielån
  • Möjliggör mikrolån i kombination med nedtrappad A-kassa eller andra försörjningsbidrag.

SME perspektiv på hållbarhet

Balansera regulatoriska insatser med stimulerande insatser. Arbete med hållbarhet styrs i världen av välfärdskapacitet. Det innebär att länder först måste växa sig starka inom välfärden innan hållbarhet prioriteras. På samma sätt fungerar ett entreprenörsföretag. Trycket från konsumenter på hållbarhet ökar men är i många branscher ännu inte stort nog för att påverka de minsta företagen. Små företag behöver incitament för att arbeta med hållbarhet till dess att efterfrågan av slutkund är så stor att det ger en komparativ fördel mot andra företag. Eller växa sig så pass stora att de anser sig ha råd att investera i hållbarhet för möjligheter till rekrytering och rykte på marknaden. Här behöver staten fylla på med incitament under tiden denna marknadsutveckling pågår och tills dess att trycket är stort nog att reglera kraven på hållbarhet på egen hand.

Konkreta förslag:

  • Låt hållbarhet och FNs globala mål för hållbarhet vara en av grundbultarna för de initiativ och regelförändringar som görs avseende entreprenörskap och företagande. Det gör både Sverige och företagen konkurrenskraftigare i förhållande till omvärlden på den globala marknaden.
  • Möjliggör större avsättning till periodiseringsfond för entreprenörsföretag som är hållbarhetscertifierade på ett eller annat vis. Eftersom de affärsmässiga fördelarna för småföretag ännu ofta är små avseende hållbarhet behöver dessa investeringar ett incitament. Det kan ske med att få sätta av 70-100 procent i periodiseringsfond under fem år. Det ger nystartade entreprenörsföretag möjlighet att både arbeta hållbart och lättare kapitalisera detta arbete.
  • Möjliggör avdrag på arbetsgivaravgiften liknande FoU-avdraget för de anställda som arbetar med utveckling av hållbarhet.