Näringspolitiskt program

Vad, hur och varför

Företagarförbundet Fria Företagare har sedan 1936 varit språkrör för landets minsta företagare. Att skapa förutsättningar för företagare att starta, driva och utveckla företag, är vår primära uppgift. Att påverka beslutsfattare och driva opinion i frågor som påverkar småföretagare är det uppdrag som våra medlemmar givit oss. Det är en stor uppgift, då de flesta politiska frågor på ett eller annat sätt påverkar alla människor och så även företag. Vi har valt ut åtta huvudfrågor som fokus för vårt politiska arbete och sammanfattat dessa i ett näringspolitiskt program. Frågorna förankras i våra tre grundpelare: det ska bli ENKLARE, BÄTTRE och TRYGGARE att driva företag i Sverige.

ENKLARE

Regelförenkling

Först generellt om attityden till företagare i Sverige. Kunskapen om företagarens roll och situation måste stärkas bland allmänheten och i synnerhet hos det politiska etablissemanget. Synen på småföretagare måste förändras, från misstänkliggjord skattesmitare till uppskattad samhällsbyggare.

Vi ser alltför ofta i samhällsdebatten en attityd gentemot företagare där dessa utmålas som egensinniga med den egna vinningen som enda drivkraft, ofta likställd med skattesmitare. Det är en bild som står i motsats till alla de företagare som tar ansvar för sin egen och andras försörjning, som bidrar till samhället med lokala tjänster, varor och inte minst en avsevärd andel skattepengar i varje kommun.

Regelförenkling har två syften. För det första: sänka företagens kostnader för onödigt krånglig administration som inte skapar annat än arbete för byråkrater i vårt samhälle, och med andra ord inte bidrar till någon egentlig utveckling och affärsnytta. För det andra: frigöra tiden för småföretagare som ofta är tusenkonstnärer och tvingas hantera både sitt hantverk och sin profession jämte all administration helt på egen hand. Det innebär att många av de uppgifter en småföretagare gör vid sidan av huvudsysslan tar längre tid eftersom de inte tränar detta varje dag. På samma sätt som om du endast lagar mat 3–4 gånger i månaden, så tar det längre tid än för den som gör det till vardags. Ändå är detta väldigt svårt för myndigheter och myndighetspersoner att förstå, eftersom administration är deras vardag och således betraktas som ”lätt”.

Undersökningar visar att företagare lägger ner i snitt 10 timmar per vecka på administration. Mycket av tiden helt i onödan då de borde använda den för att skapa tillväxt och arbetstillfällen.

Frågan är okontroversiell! De flesta politiker säger sig vilja minska regelbördan för företag, både inom landet och på EU-nivå. Likväl upplevs regelbördan öka på många håll.

Konkreta förslag på insatser för förenkling:

  • Nya regelverk ska skapas och anpassas i samråd med företagare eller företrädare för företagare.
  • Regelrådets mandat bör stärkas.
  • Regelrådet uppdras att se över befintliga regler, därefter initiera och lämna förslag på förenklingar i samarbete med företrädare för företagen.
  • En konsekvenskalkyl införs som arbetsredskap för lagstiftaren och myndigheter.
  • En handledning för kommunal syn på och relation till småföretag framställs.
  • Gör verklighet av Göran Perssons idé ”solnedgångsprincipen”, det vill säga att regler som omfattar småföretag automatiskt försvinner efter bäst före datum (5 år) om inte riksdagen aktivt fattar förnyat beslut om regeln.

 

Sjuklön

Här behövs både förenkling och bättre kunskapsspridning till företagaren. I undersökningar bland medlemmar i Företagarförbundet Fria Företagare så står ett avskaffande av sjuklöneansvaret högt på önskelistan. Det upplevs krångligt och orättvist att man som arbetsgivare ska få merarbete när anställda blir sjuka och att man dessutom ska betala ut sjuklön, utan att få något dagsverke tillbaka, är svårbegripligt i en småföretagares vardag. Även om mycket av sjuklönen betalas tillbaka av Försäkringskassan, så anser de som känner till detta att det är orättvist att de ska vara ”bank” åt staten och ligga ute med pengarna i upp till ett år. Osäkerheten på vad sjuklöneansvaret kostar företagen är stor och hälften av företagarna har ingen aning om att, och vad, de får tillbaka från Försäkringskassan. En tredjedel känner inte till att de ska skicka in läkarintyg till Försäkringskassan efter två veckor.

 

Det starkaste argumentet för samhället att förenkla och ta bort sjuklöneadministrationen är att 6 av 10 säger sig vara benägna att anställa fler om sjuklöneansvaret tas bort.

 

Konkreta förslag på insatser för förenkling av ansvar och administration av sjuklön:

  • Avskaffa ansvaret helt och administrera det ifrån Försäkringskassan, som har kunskap och system för att hantera detta effektivt idag.
  • Alternativt: Återbetala sjuklön tätare. Förslagsvis två eller fyra gånger per år.
  • Alternativt: Utnyttja Försäkringskassans fina plattform för registrering av sjukdom och på detta sätt förenkla administrationen för småföretagare.
  • Inför differentierad avgift beroende på företagets sjuktal och premiera därmed företag som tar större ansvar för medarbetares hälsa.

 

Trygghetsregler

Reformera turordningsreglerna och LAS

Småföretagen är navet i svensk jobbtillväxt, 8 av 10 jobb skapas i småföretagen. Vi anser att man på allvar ska, och kan, reformera turordningsreglerna som mer eller mindre skapades för hur arbetsmarknaden såg ut för 50 år sedan. LAS skapades på 70-talet och då på grunder från 60-talets arbetsmarknad. Då skulle anställda skyddas mot cyniska chefer och företag som inte tog samma hänsyn till sina anställda som motsvarande företag och chefer gör idag. Idag är det annorlunda, de anställda är företagets mest värdefulla och viktigaste resurs. Det vet både chefer och ägare. Företag är idag oerhört måna om att de anställda ska trivas på jobbet, inte utsättas för onödiga risker, ha hälsan i behåll, få utvecklas och lära nya kompetenser. Detta helt enkelt för att de anställda ska vara en så bra resurs som möjligt och bidra till företagets utveckling och tillväxt. Att inte arbeta med medarbetare på detta vis resulterar snabbt i att anställda säger upp sig och ser sig om efter en ny arbetsgivare. Att rekrytera ny personal idag är både svårt, dyrt och resurskrävande för företaget och det vill företagen såklart undvika.

 

Kompetens är den nya valutan

När turordningsreglerna skapades var lojalitet valutan. Att vara lojal med företaget och arbeta troget på samma företag under många år belönades med trygghet. Det innebar att när du som anställd väl fått in en fot på ett företag så släppte du inte gärna den platsen. Anställningstrygghet byggde på lojalitet i ur och skur. Idag ser arbetsmarknaden annorlunda ut. Företagens krav på kompetens ser annorlunda ut och förändras mycket snabbare än på 70-talet. De anställdas syn på ett ”livslångt” förhållande till en arbetsplats ser också helt annorlunda ut. Idag vill människor ha omväxlande arbete och gärna kompetensutveckla sig. Att byta bransch är också vanligt idag.

Lås inte fast människor

Ett uråldrigt LAS-system hämmar både företagens behov och den anställdes önskemål om förändring. Att skapa trygghet för anställda som vill kompetensutveckla sig och vill skifta arbete stärker den anställdes position på arbetsmarknaden. Det stärker den anställdes möjligheter att byta jobb och löneutvecklas. LAS, som den är utformad idag, hämmar dessutom företagens konkurrenskraft genom att den försvårar för omställningar och de snabba förändringar av kompetens som dagens marknad kräver. Svenska företag blir helt enkelt långsammare och kompetenssvagare med dagens LAS.

Så vill vi skapa de nya trygghetsreglerna

Därför vill Företagarförbundet Fria Företagare skrota turordningsreglerna och skapa trygghetsreglerna. Trygghetsreglerna bygger på att den anställde dels ska känna sig trygg i sin anställning genom att kontinuerligt kompetensutveckla sig och tillsammans med arbetsgivaren ansvara för sin utveckling. Den anställde ska dessutom kunna känna sig trygg med att vara mellan två jobb, med bättre ersättning under omställningsperioder som gör att skifte av kompetens och arbete inte blir så dramatiskt som det kan upplevas idag. Tvärtom när det känns tryggt kan det istället verka stimulerande för en människa att växla spår och prova en ny karriär på en ny arbetsplats.

 

  • 90 procents a-kassa de första 60 dagarna för att omställning ska vara trygg.
  • Rätt kompetens ger rätt och förtur till anställning.
  • Bättre stöd för företag att kompetensutveckla personal.
  • Bättre ersättning mellan arbeten skapar trygghet.
  • Rätt till omställningshjälp mellan arbeten (Trygghetsrådet är ett bra exempel).
  • Rätt till ersättning/studielån för omskolning även vid högre ålder.
 
 

BÄTTRE

 

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgiften är idag ett hinder för anställning i småföretag. Samtidigt som dessa företag ropar efter arbetskraft med kompetens. Genom att ta bort arbetsgivaravgiften för utsatta grupper i samhället kan man stimulera arbetsgivare att anställa och använda de pengar man sparar på arbetsgivaravgiften till att utbilda och kompetensutveckla personer på arbetsplatsen. Därigenom kan företagen ta steget att anställa personer som idag inte är anställningsbara på grund av kompetensbrist. 4 av 5 nya jobb skapas i småföretagen. Frigör kraften!

 

Konkreta reformförslag för arbetsgivaravgiften, använd löneavgiften som reformutrymme och:

  • Inför halv arbetsgivaravgift igen för unga 15–24 år, för att råda bot på arbetslöshet bland unga och underlätta samt finansiera rekrytering och arbetsplatsutbildning för företagen.
  • Ta bort arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa, som 2019 utgör cirka en tredjedel av de arbetslösa. Detta kommer att underlätta och finansiera rekrytering och arbetsplatsutbildning för företagen.
  • Sänk arbetsgivaravgiften för personer över 65 år.

Genom att stimulera unga och utsattas anställningsbarhet genom lägre arbetsgivaravgifter kan företagens kompetensbehov lösas samtidigt som arbetslösheten sänks och utbildningsnivån på arbetstagare höjs. Ett politiskt ”kinderägg” som smakar sött för alla parter.

 

 

3:12-regler eller entreprenörsskatten

Det ska vara lika förmånligt att äga och driva ett litet småföretag som att äga och driva ett börsnoterat bolag. 3:12-reglerna reglerar idag hur en ägare av ett fåmansbolag i vilket denne är verksam får lov att ta ut vinst och beskatta denna som kapitalvinst och hur stor andel som företagaren tvingas skatta för som inkomst. Vad är skillnaden på ett fåmansbolag och ett börsbolag? Flera såklart, men en väsentlig skillnad är att 4 av 5 jobb skapas i småföretagen, vilket borde gynnas av en stat som vill utvecklas istället för som idag missgynnas av både krångliga och mindre förmånliga regler för investeringar. Anledningen till att 3:12-reglerna kom till är att lagstiftaren vill undvika att småföretagare håller nere sitt eget löneuttag som beroende på storlek beskattas med både kommunalskatt om 30–35 procent och statlig skatt om 20–25 procent och istället tar ut vinst som beskattas med 30 procent. 3:12-reglerna är några av de svåraste reglerna att förstå och tolka för småföretagare.

Företagarförbundet Fria Företagare vill se:

  • Enklare regler – att se målet motiverar insatsen. 3:12-reglerna är idag motsatsen.
  • Större möjlighet att få avkastning på sitt kapital och den risk man tar när man startar eget företag. Varför ska det vara lägre risk att investera i någon annans företag än i sitt eget? Det motiverar näppeligen entreprenörskap.
  • Tydligare motivering till löneuttag genom tydligare koppling och förståelse då den framtida pensionen är beroende av löneuttaget.

 

 

TRYGGARE

Sjukförsäkringen

Företagare ska omfattas av samma grundtrygghet som anställda. Det är inte bara dyrt att ta ut en hög lön som liten företagare utan det är också väldigt krångligt och svårt att hitta information som är korrekt, till exempel om man har en nystartad firma (inom 36 månader efter uppstarten) så gynnas man och då gäller särskilda regler under ett så kallat uppbyggnadsskede. Småföretagare bör gynnas lika oavsett om man har ett gammalt familjeföretag eller ett nystartat. Att vara sjuk som företagare innebär ofta risken att förlora allt, därav arbetar de jämt. Det ska ej kännas brottsligt att råka bli sjuk.

Idag rapporterar företagare löner månadsvis till Skatteverket, och genom att samköra systemen med Försäkringskassan kunde administrationen och hanteringen förenklas.

Kvinnor tar oftast ett större ansvar än män gällande vård av barn, VAB, oftast av ekonomiska och historiska skäl som grundar sig i debatten om jämställdhet. Företag tvingas idag ta större risk genom att anställa en kvinna, gällande föräldraledighet och graviditet, och sedan bejaka risken om 10 års tid av VAB. Branscher som är överrepresenterade av kvinnor lider stor ekonomisk skada och kallar det ohållbart att det år 2019 fortfarande inte tänks i nya banor.

Konkreta reformförslag för sjukförsäkring:

  • Automatisera administrationen kring Försäkringskassan direkt från Skatteverket och ta bort den ohållbara administrativa bördan från småföretagare.
  • Lägg VAB på skattesedeln och skapa jämställdhet på riktigt.

 

Sjukvårdsförsäkring

Alla tjänar på om vård, vårdköer, remisser och rehabilitering går snabbt och slutar med hög kvalité. Om företagaren för sig och sina anställda spenderar pengar för företagets och de anställdas trygghet och hälsa, så är det inte rimligt att det bestraffas. Särskilt inte med tanke på att sjuklönesystemet är konstruerat för att arbetsgivaren ska ta ett större ansvar för de anställdas hälsa. Sverige tjänar på att företagaren tar kostnaden för en sjukvårdsförsäkring, företaget tjänar på det, de anställda tjänar på det. Alla blir således vinnare.

Bland Företagarförbundet Fria Företagares medlemmar anger 84 procent att de tidigare tog kostnaden för en sjukvårdsförsäkring för att kunna få personal snabbt tillbaka vid sjukdom. De anser att företaget är beroende av detta för att verksamheten ska fungera. Den ambitionen leder till att företag utvecklas, att anställda kommer snabbare i arbete igen och får en bättre lön, då de nyttjar sjuklön under kortare tid. Således belastar de samhället mindre genom att ta ut mindre sjuklön.

Förbundet delar den förra regeringens ambition om att ha en jämlik vårdförsäkring samt kostnader. Vi delar dock inte ambitionen att den ska vara lika dålig för alla, utan önskar att den ska vara lika bra för alla.

Konkreta reformförslag för sjukvårdsförsäkring:

  • Gör försäkringen avdragsgill igen, både för företag och privatpersoner.
  • Öka möjligheten till avdrag för andra hälsofrämjande åtgärder som företagen gör för sina anställda. Inkludera avgifter och material för träning, och utbildning för träning och hälsa. Höj avdraget från 5 000 kr till 8 000 kr per år.

Detta skulle gynna småföretagarna, vårdupplevelsen, vårdköerna och Sverige.

 

Säkert företagande

Kriminalitet ska bekämpas både preventivt och efter att brott begåtts mot företagare. Idag prioriteras ej brott mot juridiska personer, företagare sammanfattar känslan med ett ord: rättslös. Då polisen meddelar att ärendet är nerlagt växer mörkertalet i statistiken då företagare ej har tid eller råd att fortsätta kampen ensamma när myndigheterna som standard lägger ner ärendet. I takt med att kontanterna försvinner så drabbas företagare av stölder av varor och andra tillgångar, bedrägerier samt många nya påhittiga digitala brott. Över 237 000 svenskar drabbas av någon form av ID-stöld per år. Detta innebär att risken för att förlora alla företagets tillgångar är stor.

Konkreta förslag för preventivt skydd för företag:

  • Anmäl digital brevlåda hos Min myndighetspost för att försvåra bolagskapning via post. Gör det obligatoriskt vid nystart av företag eller i samband med skattedeklaration att anmäla.
  • Spärra adressändring via post hos Skatteverket.
  • Skaffa och upprätta en digital aktiebok.
  • Se över försäkringslösningar för cyberbrott, bolagskapningar och ID-stölder.
Stäng meny