Familjevecka – en dyr reform för småföretagarna och samhället

Mats och Stefan Löfven
I valets slutskede kommer stora och små vallöften i strid ström. Socialdemokraterna har uppmärksammat att det är många småbarnsföräldrar som har problem att få ihop ekvationen fem veckors semester med att skolorna håller stängt minst 14 veckor varje år.
Deras försök att lösa, nåja mildra, problemet är att införa en extra semestervecka för föräldrar till barn mellan 4 och 16 år. Prislapp för reformen: 5,4 miljarder kronor. Den verkliga prislappen för familjeveckan är dock betydligt högre. Det skulle totalt kosta samhället 32 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar från Svenskt Näringsliv.
Men som så ofta verkar politikerna inte ha funderat över konsekvenserna för företagen när anställda med barn vill ha ledigt ytterligare en vecka per år och eftersom man bara får ha ledigt när barnen är lediga så lär alla anställda med barn vilja vara lediga samma lovveckor och studiedagar.
Visst låter det skönt med en extra ledig vecka för att kunna vara mer med barnen, men hur fungerar det för företagare som redan har svårt att ta ut vanlig semester på sommaren? Med andra ord blir det ytterligare en förmån som ska betalas av småföretagare som sedan inte kan nyttja den.
Precis som vid till exempel föräldraledighet så kommer arbetsgivarna inte ha lönekostnader för den tid då föräldern är ledig. Och precis som vid föräldraledighet föreslås därför föreslås ingen kompensation här heller, enligt Socialdemokraterna.

Men precis som vid föräldraledighet eller vabb så försvinner inte en arbetsuppgift bara för att den som skulle utfört den är ledig. Ett litet företag tvingas antingen ska hyra in någon vikarie tillfälligt (oftast till högre kostnad) eller att låta andra på företaget får jobba övertid – inte sällan tvingas ägaren göra det.

Utspelet sätter snarare fingret på en känslig fråga gällande skolan – varför har skolan så många fler lediga dagar än resten av samhället? Detta är ett arv från den tid då en väldigt stor del av befolkningen jobbade i jordbruket och barnen behövdes på gården. Det är väl ändå mer än femtio år sedan den bilden förändrades.
Om man verkligen vill underlätta för föräldrar med barn på dagis och skola så hade det varit bättre att sänka arbetsgivaravgiften så att företagen hade haft råd med fler anställda, vilket hade gjort dem mindre känsliga för att de anställda behöver vara lediga med sina barn.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hjälp till att påverka! Bli medlem

Som medlem är du med och påverkar politiker till ett bättre företagarklimat.
Men du får också medlemsförmåner som företaget sparar på. (I genomsnitt 6300kr)

Varmt välkommen som medlem! 
Mats Assarsson, ordförande.

PS. lägst avgift i landet – endast 1100 kr