Det är fel att göra riktade insatser till grupper av företagare. Småföretagare med utländsk bakgrund bör inte särbehandlas. Deras behov av förbättringar skiljer sig inte från andra företagares. Det slår FöretagarFörbundet fast i en analys av studien “Svenska småföretagare – olika som bär”. – I stort sett alla politiska partier väljer att se småföretagare med utländsk bakgrund som en grupp som behöver speciella insatser. Vår undersökning visar att så inte är fallet. Det är mycket få skillnader mellan dessa företagare och dem med svensk bakgrund. Trots det fick Nutek nyligen 60 miljoner kronor för rådgivning till företagare med utländsk bakgrund. Det handlar om missriktad välvilja, säger Camilla Littorin, förbundssekreterare på FöretagarFörbundet.

I analysen framkommer att företagare med utländsk bakgrund i stort ser samma hinder för att utveckla sitt företag som övriga småföretagare. Högst upp på listan kommer höga arbetsgivaravgifter och krångliga regler.

– Slopa alla riktade satsningar till exempelvis kvinnor och personer med utländsk bakgrund och sänk i stället arbetsgivaravgiften för samtliga små företag med upp till tio anställda. Det är mer effektivt, säger Camilla Littorin.

Omkring 17 procent av Sveriges småföretagare har i dag utländsk bakgrund. Analysen visar att dessa inte skiljer sig nämnvärt från övriga småföretagare på grund av sin utländska bakgrund. Däremot återfinns de flesta inom kategorin “Fixaren”. Det handlar om nystartade företag som bygger upp den lokala infrastrukturen på orten, exempelvis restauranger, transporter eller lokalvård.

De små skillnader som finns mellan småföretagare med utländsk respektive svensk bakgrund består främst i att de förstnämnda arbetar extremt långa veckor. Nästan två av tre företagare med utländsk bakgrund arbetar mer än 50 timmar i veckan. Medelåldern är lägre och utbildningsnivån högre. Många har höga tillväxtambitioner. Extra många kan också tänka sig att anställa.

– Det är viktigt att skilja på insatser till befintliga småföretagare och åtgärder till dem som ska starta företag. Här kan det ibland finnas anledning att öka företagandet inom vissa grupper. Men när man väl har startat sitt företag behövs inga riktade insatser. I så fall handlar det om regelrätt diskriminering, konstaterar Camilla Littorin.

Rapporten bygger på SEB och FöretagarFörbundets undersökning “Svenska småföretagare – olika som bär” där “Fixaren” och andra företagarkategorier beskrivs. Läs hela rapporten samt analysen av småföretagare med utländsk bakgrund på www.ff.se under press & material.

För mer information:

Camilla Littorin, Förbundssekreterare FöretagarFörbundet Tel: 070-553 66 70 e-post: camilla.littorin@ff.se

FöretagarFörbundet organiserar företagare över hela landet och har i dag över 34 500 medlemmar. Aktiva småföretagare leder FöretagarFörbundet, som arbetar för att förbättra villkoren och förutsättningarna för att starta, äga, driva och utveckla företag, företrädesvis småföretag. Att skapa opinion om och ökad förståelse för företagandets och entreprenörskapets roll i samhällsutvecklingen ingår också i verksamheten. För mer information se www.ff.se