De flesta anställda känner inte ens till arbetsgivaravgiften men för alla företagare är det en stor kostnad. Därför kan avgiften sänkas för att öppna dörren till anställning.
Arbetsgivaravgiften är en ingen skatt utan en samling avgifter som betalas av företag för att få lov att ha anställda och betala ut lön. De anställda däremot ser aldrig avgiften och vet därför inte att arbetsgivarens kostnad är ytterligare en tredjedel av den synliga månadslönen.
URSPRUNGLIGEN INFÖRDES Arbetsgivaravgiften för att finansiera försäkringssystemen: Ålderspensionen, A-kassa, Sjukförsäkring och Föräldraförsäkring. 1995 lades ytterligare 1,5 procentenheter till för att finansiera ett EU-inträde. Detta döpte man till löneavgift, en avgift till stat och EU för att få lov att ta emot lön för varje löntagare. Avgiften har efterhand växt till 11,62% (2019) och utgör numera en tredjedel av arbetsgivaravgifterna. Under 2018 uppgick löneavgiften till närmare 190 miljarder sammanlagt.
EFTERSOM DET ÄR så stora belopp som kommer in via arbetsgivaravgifterna är det kostsamt att sänka dem, trots att det egentligen är vad som borde göras för att göra det billigare att anställa. Däremot kan man sänka arbetsgivaravgifterna för utvalda grupper som av olika skäl har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det kan handla om ungdomar eller långtidsarbetslösa. Undersökningar har visat att de allra minsta företagen (som också är flest till antalet och det är där fyra av fem nya jobb skapas) är mer benägna att anställa fler om arbetsgivaravgifterna sänks.
GENOM ATT TA bort arbetsgivaravgiften för utsatta grupper i samhället kan man stimulera arbetsgivare att anställa och använda de pengar man sparar på arbetsgivaravgiften till att utbilda och kompetensutveckla personer på arbetsplatsen. Därigenom kan företagen ta steget att anställa personer som idag inte är anställningsbara på grund av kompetensbrist, menar Företagarförbundet Fria Företagare.
FF:S KONKRETA FÖRSLAG
Konkreta reformförslag för arbetsgivaravgiften från FF Använd löneavgiften som reformutrymme och:
- Inför halv arbetsgivaravgift igen för unga 15-24 år. För att råda bot på arbetslöshet bland unga och underlätta samt finansiera rekrytering och arbetsplatsutbildning för företagen.
- Ta bort arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa, som 2019 utgör cirka en tredjedel av de arbetslösa. Detta kommer att underlätta och finansiera rekrytering och arbetsplatsutbildning för företagen.
- Sänk arbetsgivaravgiften för personer över 65 år Genom att stimulera unga och utsattas anställningsbarhet genom lägre arbetsgivaravgifter kan företagens kompetensbehov lösas samtidigt som arbetslösheten sänks och utbildningsnivån på arbetstagare höjs. Ett politiskt ”kinderägg” som smakar sött för alla parter.
3 svar
Hej
Mycket bra att ni tar upp frågan om den dolda skatten.
Jag saknar ett förslag som inte borde vara särskilt svårt att genomföra och där man faktiskt inte ens behöver blanda in politikerna:
Kräv att lönebeskeden ska innehålla alla avgifter som betalas till staten och att man redovisar en sk bruttolön.
Med bruttolön menar jag exempelvis att om en löntagare har 30.000:- i lön så är bruttolönen i själva verket ca 39.126:- (30,42%)
På lönedokumentet borde det stå:
Bruttolön 39.126:-
Arbetsgivaravgift (skatt) 9.126:-
Nettolön 30.000:-
osv
mvh
/Leif
Det är en god idé som vi ser på. Vi har förstått att det börjar så sakteliga komma löneprogram som har denna möjlighet inbyggd och automatiserad. Det kommer att underlätta.
Fortsätt och kämpa för att sänja arbetsgivare avgifter och alla dolda avgifter. Hur ska vi kunna pressa våra politiker som ofta tar vatten överhuvudet? Även de ska ha högskolekompetens för att bli politiker. T ex beteende vetare, civil ekonomer, socionomer, antropologer, etnologer. Allt har med oss människor att göra. Ekonomiska och humanistiska kunskaper behövs på hög nivå.