Antalet anmälningar om bluffakturor minskade med 30 procent under årets sex första månader jämfört med samma period 2015. Det visar en sammanställning som Visma gjort av statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå.

– Det är goda nyheter! Samtidigt vet vi att mörkertalet är enormt – enligt regeringens utredning i fjol gör bara var tionde företagare som drabbas av falska fakturor en polisanmälan. För en småföretagare kan en bluffaktura innebära både kostnader och juridiska problem, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs.

Under årets första sex månader gjordes 5 317 anmälningar om bluffakturor i Sverige, enligt ny statistik från Brå. Det är en minskning med 30 procent jämfört med första halvåret i fjol.

Minskningen syns i sex av sju regioner som den svenska polisen är indelad i. Mest faller siffran i polisregion Nord, som består av Jämtlands län, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Där minskade antalet anmälningar om bluffakturor med 75 procent. Bedrägeri med hjälp av bluffaktura är en brottstyp där enskilda ärenden kan innehålla ett stort antal brott. Därför kan en region ett enskilt år uppvisa stor skillnad jämfört med andra år. Den kraftiga minskningen i polisregion Nord är en återgång till ett mer normalt inflöde av anmälningar om bluffakturor.

Stockholm, där även Gotland ingår, är den enda polisregion där antalet anmälda bluffakturor ökar. Där registrerades 21 procent fler anmälningar om bluffakturor jämfört med motsvarande period förra året.

Bluffakturor – en miljardindustri
Regeringens utredning om fakturabedrägerier, som lades fram förra hösten, uppskattar att industrin med bluffakturor i Sverige drar in upp till en miljard kronor om året. Var tredje företag i Sverige har fått en bluffaktura och ett av tio företag som drabbats betalar den falska fakturan.

Utredningen slår också fast att det är enkelt att bestrida en faktura, och att den rädsla för att få en betalningsanmärkning som gör att bluffen kan lyckas är överdriven eftersom bedragarna sällan går till Kronofogden eller till domstol.

– Så länge det finns de som betalar bluffakturor kommer problemet dessvärre att bestå. Enda lösningen är att det inte finns några pengar att tjäna – därför är det viktigt att de som drabbas känner att de har rättsväsendet bakom sig mot bluffmakarna, säger Boo Gunnarson.

Dessutom hittar bedragarna hela tiden nya sätt att lura småföretagare – och myndigheter. En ny trend verkar vara att gömma sig bakom ideella föreningar och utge sig för att samla in pengar till olika fonder. Något som kan göra det enklare för en faktura att slinka igenom.

Antalet anmälda bluffakturor har varierat stort de senaste fem åren. Den lägsta noteringen är från 2014, då 11 886 anmälningar om falska fakturor registrerades. Den högsta noteringen kom 2011, då gjordes 16 973 anmälningar.

Fakta: Bluffakturor
Under första halvåret 2016 polisanmäldes 5 317 fakturabedrägerier, enligt Brottsförebyggande rådets statistik. Det ska jämföras med 7 635 anmälningar under första halvåret 2015, vilket innebär en minskning med 30 procent. Bedrägeri med hjälp av bluffaktura är en brottstyp där enskilda anmälningar kan innehålla ett stort antal brott. Därför kan en region ett enskilt år uppvisa stor skillnad jämfört med andra år.