Vi läser om att antal konkurser är rekordstort och att många av dem skall betala tillbaka skatteanstånden efter pandemin nu hamnar i likviditetsproblem. Northvolts hot om konkurs har väl heller inte undgått någon?
Men vad innebär en konkurs för dig som företagare? Och är det, det värsta som kan hända?
Vad innebär konkurs för ett aktiebolag?
När ett aktiebolag går i konkurs innebär det att företaget inte längre har förmåga att betala sina skulder. Företagets tillgångar tas då i beslag och används för att försöka täcka skulderna så långt som möjligt. Konkursen kan initieras av företaget självt genom en ansökan till tingsrätten, eller av en fordringsägare som inte fått betalt. Tingsrätten fattar beslut om konkursen och utser en konkursförvaltare, vars roll är att hantera bolagets tillgångar.
Konkursförvaltarens uppdrag är inte bara att administrera och avveckla företaget, utan också att undersöka orsakerna bakom konkursen. Om det föreligger misstankar om brottslighet ska detta utredas av förvaltaren. Denne beslutar även om företaget ska fortsätta drivas under avvecklingen eller om det ska läggas ner omedelbart.
Vad händer när tingsrätten har beslutat om konkurs?
När tingsrätten fattar beslut om att ett företag ska försättas i konkurs, träder nästa steg i processen in. Tingsrätten kontaktar Bolagsverket, som registrerar konkursen. Samtidigt informeras Skatteverket, som tar bort bolagets F-skatt, moms och andra skatterelaterade registreringar.
Under konkursens gång är det vanligt att konkursförvaltaren lämnar in kontrolluppgifter, men det är viktigt att komma ihåg att du fortfarande måste lämna in din inkomstdeklaration. Trots konkursen är du fortsatt skyldig att betala skatt på den inkomst som genereras under denna period.
Kan jag bli personligt ansvarig vid konkurs?
Som företrädare för ett aktiebolag kan du bli personligt ansvarig för företagets skulder. Detta kallas för företrädaransvar och gäller inte bara för dig, utan även för andra i styrelsen. Ansvar uppstår vanligtvis om det kan påvisas att du medvetet eller genom oaktsamhet har orsakat bolagets ekonomiska problem. Om du däremot har agerat i god tid och ansökt om konkurs på ett korrekt sätt, kan skulderna istället avvecklas enligt de regler som gäller.
När är det dags att välja konkurs?
Att besluta om konkurs är en svår men ibland nödvändig åtgärd när ett företag inte längre kan betala sina skulder och avgifter. Det är viktigt att göra detta i god tid, vilket ses som ett professionellt sätt att hantera en svår situation när konkurs är den enda möjliga lösningen. Konkurs föregås ofta av flera varningssignaler, men det finns också alternativ att överväga.
Om det är likviditeten som är problemet, men företaget i övrigt har potential att fortsätta drivas, kan en rekonstruktion vara ett alternativ. Rekonstruktion innebär att företaget ges en andra chans och att fordringsägare kan gå med på att skriva ner skulder för att möjliggöra framtida affärer. Men det är viktigt att notera att rekonstruktion inte alltid fungerar och inte är ett alternativ som passar alla företag.
Hur lång tid tar en konkurs?
Tiden det tar för en konkurs att genomföras i Sverige kan variera beroende på företagets storlek, komplexitet och hur många tillgångar och skulder som ska hanteras. Generellt sett kan en konkurs ta från några månader upp till ett år eller längre.
Vanligtvis kan en konkursavveckling ta mellan 6 och 12 månader, men det finns fall där det kan ta längre tid om det finns många fordringsägare eller om tillgångarna är svårsålda eller svåra att värdera. Om konkursen involverar rättsliga tvister eller om konkursförvaltaren måste genomföra omfattande undersökningar av bolagets ekonomiska situation, kan processen förlängas.
Vem prioriteras i en konkurs och får pengar först?
Vid en konkurs är det en tydlig rangordning på vem som ska få betalt först. Ordningen följer den prioritet som anges i konkurslagen och ser till att vissa fordringsägare får betalt innan andra. Här är den generella rangordningen för betalning i konkurs:
1. Konkurskostnader: Först betalas konkursens egna kostnader, såsom konkursförvaltarens arvode och andra administrativa kostnader för att driva konkursen.
2. Arbetsgivarens löner och andra anställningsrelaterade fordringar: Anställda har prioritet för sina löner och andra anställningsrelaterade krav, såsom pensioner och semesterersättning. Dessa krav har en särskild skyddad ställning i konkursen.
3. Säkerställda fordringar: Därefter får de som har säkerställda fordringar betalt. Det innebär att de har specifika tillgångar som säkerhet för sina lån, till exempel banklån med pant i företagets fastigheter eller utrustning. Om värdet på säkerheten är lägre än skulden, får de betalt i den ordningen.
4. Övriga fordringsägare (osäkerställda): Efter det kommer de osäkerställda fordringsägarna, vilket innebär leverantörer och andra företag som inte har säkerhet för sina fordringar. Dessa får del av de resterande tillgångarna, men får ofta inte hela beloppet tillbaka, särskilt om tillgångarna inte räcker till.
5. Aktieägare: Slutligen, om det finns några tillgångar kvar efter att alla fordringar har betalats, får aktieägarna sin del. I många fall blir det inget kvar för aktieägarna eftersom det inte finns några tillgångar som kan fördela sig efter att alla skulder har betalats.
Sammanfattningsvis, det är konkurskostnader och löner till anställda som får högst prioritet, följt av säkerställda fordringsägare och sedan övriga borgenärer. Aktieägare får ofta ingen utdelning om det inte finns tillräckliga tillgångar.
Är styrelsen ansvarig vid en konkurs?
Ja, styrelsen kan vara ansvarig vid en konkurs, men ansvaret beror på olika faktorer och omständigheter. Det finns ett särskilt ansvar som kallas företrädaransvar och det kan bli aktuellt om styrelsen eller den som företräder bolaget har agerat på ett sätt som försatt företaget i en ekonomiskt ohållbar situation.
Här är några centrala punkter om styrelsens ansvar vid konkurs:
1. Företrädaransvar
Styrelsen i ett aktiebolag kan hållas personligen ansvarig för bolagets skulder om de har orsakat konkursen genom oaktsamhet eller brottsligt handlande. Om styrelsen har underlåtit att agera i tid, till exempel genom att inte ansöka om konkurs när bolaget är insolvent (och därmed inte kan betala sina skulder), kan de bli personligt ansvariga för bolagets skulder.
2. Insolvens och konkursansökan
En av styrelsens huvuduppgifter är att säkerställa att bolaget inte fortsätter driva om det inte längre kan betala sina skulder. Om styrelsen misstänker att företaget är insolvent (dvs. har fler skulder än tillgångar), har de en skyldighet att agera snabbt. Om konkursansökan inte görs i rätt tid, kan styrelsen hållas ansvarig för att skulderna inte har hanterats på rätt sätt.
3. Försummelse av bolagets ekonomi
Om styrelsen varit medveten om bolagets ekonomiska svårigheter men fortsatt att driva verksamheten på ett sätt som förvärrade situationen, kan detta innebära ett personligt ansvar. Om detta sker kan de ansvariga i styrelsen tvingas stå för betalning av bolagets skulder, även om företaget är i konkurs.
4. Skadestånd och brottsligt ansvar
I vissa fall kan styrelsen också bli ansvarig för skadestånd om de har orsakat skada genom brottsligt handlande, som exempelvis bokföringsbrott eller olovlig utdelning av aktieutdelningar trots att företaget är insolvent.
Sammanfattningsvis, om styrelsen inte agerar i tid eller orsakar ekonomiska skador genom oaktsamhet eller brottslighet, kan de bli personligt ansvariga i en konkurs. Däremot, om styrelsen har försökt hantera situationen korrekt och ansökt om konkurs på rätt sätt när det behövdes, är det ovanligt att de hålls ansvariga för bolagets skulder.