Sveriges företagare sätter landet i arbete. Ska fler jobb skapas krävs sänkta skatter på el och drivmedel och även på arbete och företagande, skriver Christian Ekström och Mathias Rebane.
När politiker lägger stora hinder, ges småföretag små möjligheter att lyckas. Den svenska skattebördan håller tillbaka småföretagens tillväxtpotential och det gör oss alla fattigare. Sveriges småföretag behöver och förtjänar synliga och sänkta skatter.
Sverige har bland världens högsta skatter. Två viktiga skäl för det är att skatterna tas ut i flera led och att många skatter är dolda. I kombination innebär detta att många inte vet hur mycket skatt de faktiskt betalar. Räknar man in arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter betalar en vanlig löntagare mer än halva lönen i skatt.
Men de höga skatterna kommer till ett pris. När arbete och företagande beskattas hårt, blir det också dyrt att anställa och driva företag. De höga skatterna gör att det för många företagare känns otacksamt att fortsätta bidra – inte bara till de kunder och anställda som man har – utan också till det offentliga.
Denna vinter har såväl företagare som andra fått uppleva tuffa utgiftsökningar. Efter de tunga restriktionerna med anledning av pandemin följde en prischock på el och bränsle som har drabbat och fortsätter drabba många hårt. Detta har avlösts av kriget i Ukraina som har åtföljts av omfattande effekter på bland annat drivmedelspriser och elpriser.
El beskattas idag på samma sätt som cigaretter. Först med en rejäl straffskatt på elen som i Sverige ofta är klimatneutral. Därefter måste man betala moms på elräkningens alla delar vilket innebär att man betalar skatt på skatten. På så sätt har man säkerställt att halva elräkningen är skatt.
På samma sätt förhåller det sig med drivmedel, där priserna nu ständigt slår nya rekord. Sverige hade världens högsta dieselpris redan innan kriget i Ukraina och sedan dess har priset skjutit ytterligare i höjden. Men det höga priset förklaras inte bara av kriget i Ukraina. En viktig förklaring är att mer än hälften av vad man betalar vid pumpen går till skatt.
Regeringens svar när höga elräkningar och drivmedelspriser slår hårt mot människor och företag är energistöd riktade till vissa – framför allt utländska serverhallar och storföretag – men inte till andra samt en motvilligt genomförd skattesänkning på drivmedel som har drivits igenom av oppositionen och som endast kommer återställa priset marginellt. Det är för lite och för dåligt. Det duger inte.
Skatterna på el och drivmedel – liksom på arbete och företagande –missgynnar svenska företag och håller tillbaka vår tillväxt. De allra största företagen har en mer attraktiv förhandlingsposition än småföretagen. De kan hota med att flytta utomlands om regeringen inte underlättar för deras verksamheter. Det har fått regeringen att ta fram riktade, eller ska vi säga missriktade, stöd. Men småföretagen lämnas som så ofta lottlösa. Men lösningen finns inte bland nya stödformer med svåra gränsdragningsproblem som följd. Lösningen stavas sänkt skatt.
Sverige är ett avlångt land med stora avstånd och under betydande delar av året är det kallt. Det är svårt nog för privatpersoner och företag att hålla nere på elkonsumtionen och minska sitt resande och sina transporter under vanliga förhållanden. Med den rådande situationen då el- och drivmedelspriserna ständigt slår nya rekord är situationen snuddande nära ohanterlig.
Sveriges företagare sätter landet i arbete. Det måste vara den politiska ambitionen även i prövande tider. Ska fler jobb skapas krävs sänkta skatter på el och drivmedel och även sänkta skatter på arbete och företagande.
Christian Ekström
vd Skattebetalarnas förening
Mathias Rebane
näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet