Arbetsförmedlingens stöd till personer som vill starta eget företag leder till minskad arbetslöshet. Trots det uppmanar Riksrevisionen nu arbetsförmedlarna att ge mer information om riskerna med eget företagande.
Vilka risker är det då de tänker på? Jo, framför allt risken för lägre inkomster under flera år (även om det vändes till en positiv effekt efter ett antal år) och risken för överskuldsättning om företaget går dåligt och den nyblivne företagaren är personligt betalningsansvarig (vilket man ofta är).
Det är en ny granskningsrapport från Riksrevisionen som släpptes tidigare i höst. Det börjar rätt positivt: ”Stöd till start av näringsverksamhet (som tidigare kallades starta eget-bidrag), har funnits sedan 1984 och framstår som en av Arbetsförmedlingens mest framgångsrika program. Under 2018 deltog ungefär 5 100 personer till en totalkostnad på 203 miljoner kronor.”
Men sedan går de över till att dra märkliga slutsatser. För den som drivit företag är det nämligen ingen överraskning att deltagarna ”fick lägre inkomster under flera år jämfört med personer som vid programstarten var fortsatt öppet arbetslösa eller deltog i någon annan av Arbetsförmedlingens insatser”.
Ja, det brukar vara så när man startar eget. Det finns ingen annan som betalar din lön. Just här får de ändå aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning under sex månader. Något som många andra nyföretagare klarar sig utan.
– Deltagarnas inkomster steg dock successivt och efter sju år blev effekten positiv för män medan det tog ytterligare några år för kvinnorna, säger Joakim Hveem, projektledare för granskningen.
För statsfinanserna är programmet dessutom en framgång. Minskade utgifter för sjukskrivningar och arbetslöshetsersättning gör att deltagarna redan två år efter programstarten har genererat ett plus till statskassan. På tio år blev pluseffekten över 40 000 kronor per deltagare.
Däremot har Riksrevisionen svårt att se effekterna på sysselsättningen men säger ändå att det ”tyder antingen på nollresultat eller viss förbättring”.
På förbundet tycker vi att det låter som om arbetsförmedlingen snarare borde satsa på att identifiera arbetslösa som har driv och uppmana dem att starta eget, satsa ännu mer på utbildning och coachning i form av praktisk affärsutveckling. Sverige behöver fler nya företag som växer.
Vid första kontakten med Arbetsförmedlingen borde frågan ”har du funderat på att starta eget företag?” vara lika naturlig som ”vad skulle du vilja jobba med?”. Givetvis ska man informera om riskerna, men man ska också lyfta fram alla fördelar som finns med att vara småföretagare.