Näringsdepartementet tilldelade för några år sedan medel till Tillväxtverket för att de skulle stötta 39 gles- och landsbygdskommuner i norra Sverige. Dessa skulle få drygt fem miljoner kronor vardera för att utveckla företagsklimatet och det lokala näringslivet.
Två forskare vid Linköpings universitet har studerat kommunernas arbete för att utveckla företagsklimatet och ser problem. Kommunerna var vaga och otydliga i sina problembeskrivningar och forskarna gjorde ett eget försök att mejsla fram vilka problem som kommunerna försökt lyfta i deras ansökningar. De landade i sex kategorier:
* Att kommunen inte är tillräckligt känd.
* Att kommunen har brist på kompetent arbetskraft.
* Att kommunen är för dålig på att bemöta företagens behov.
* Att kommunen har för dåliga kommunikationer, både fysiska och digitala.
* Att kommunen inte tillräckligt lyft fördelarna med att starta egna företag.
* Att kommunen har ett normproblem då så få kvinnor, unga och nyanlända startar företag.
Er sammanfattande bild?
– Att problemformuleringarna är vaga och outtalade, att kommunerna helt enkelt inte förmår beskriva vilka problem som behöver lösas.
Vad kan det få för effekter?
– Utan en tydlig problembild riskerar också åtgärderna att bli verkningslösa. Du kan inte nöja dig med plåster i förbandslådan när patienten råkar ut för benbrott.