Lågpriskedjorna kör om den övriga detaljhandeln i rekordfart. Handelns utredningsinstitut, HUI, har nyligen reviderat tillväxtsiffrorna för lågprishandeln från 5 till 7 procent för 2024, medan den totala detaljhandeln endast väntas växa med 2 procent.
Mellan 2004 och 2022 växte den svenska lågprishandelns omsättning med cirka 8 procent per år medan motsvarande siffra för detaljhandeln som helhet i Sverige var 3,5 procent. Under dessa åren har lågprishandeln med andra ord vuxit med över 300 procent, jämfört med knappt 90 procent för detaljhandeln i stort.
Emma Hernell, vd på HUI, förklarar i DI.se att detta mönster startade långt före pandemin men har intensifierats i takt med ökade utgifter för hushållen. ”Vi gick snabbt in i en period med kraftigt försämrade reallöner, vilket tvingade konsumenter att söka mer värde för pengarna.”
Att handla billigt är inte längre stigmatiserat. Emma säger till DI att ”Även om man inte är lågavlönad springer man gärna ett varv på Rusta eftersom de har ett intressant utbud. Den traditionella handeln är för förutsägbar.”
Sammantaget visar trenden att lågprishandeln inte bara attraherar fler konsumenter på grund av pris, utan också på grund av upplevelsen och variationen i sortimentet. Detta förändrade köpbeteende utmanar den traditionella detaljhandeln att anpassa sig och tänka om för att hålla jämna steg.
Antal anställda har mångdubblats.
Anställda i lågprishandeln har ökat med 200 procent sedan 2004 Lågprishandelns expansion har skapat nya arbetstillfällen, med en nästan tredubbling av antalet anställda i branschen sedan 2004. Ökningen av antalet anställda beror bland annat på att befintliga lågprisaktörer har öppnat fler butiker, att internationella aktörer har expanderat verksamheten till Sverige och att branschen har förmåga att stå emot lågkonjunktur.