Öppet brev till Näringsministern
Att köa artigt är en svensk vana
Det har slarvigt påståtts att svenskar är bättre på att köa än folk i andra kulturer. Att detta skulle kunna bero på att vi är konflikträdda och oftast visar stor hänsyn till andra människor kan vara en förklaring. En annan skulle kunna vara att det historiskt funnits få alternativ. Man var hänvisad till en vårdcentral och kunde inte välja något alternativ. Skulle man köpa en ny tvättmaskin fick man vänta till den modell som den lokala handlaren erbjöd kom hem. Idag är utbudet konkurrensutsatt på ett helt annat sätt och det finns alltid ett val att gå någon annanstans om kön är för lång eller betjäningen undermålig.
Tyvärr finns inte det valet för många företag i krisen
Företagen som valt att tro på löften om hjälp och stöd för verksamheten och de anställda har många vackert fått uppleva köandet på ett helt nytt sätt. Många har fått vänta på både stödpengar och till och med besked i över nio månader. Ansökningar om korttidsstöd från augusti har Tillväxtverket fortfarande inte gett besked om. Och företagen tvingas låna skattemedel för att betala lönerna under tiden. Om beskedet från tillväxtverket blir negativt när det väl kommer innebär det katastrof och konkurs för de som valt att behålla personal och tro på regeringens löften om stöd. Och de kan bittert konstatera att de borde sagt upp sin personal istället för att vandra i blindo.
Vinnarna på korttidsstödet
Nära 600.000 anställda har räddats av regeringens korttidsstöd. Likaså har många företag haft stor nytta av att kunna erbjuda de anställda korttidspermittering och därmed behålla personal istället för att säga upp och återanställa. Regeringen har varit vinnare genom att kunna visa på lägre arbetslöshetssiffror än om företagen valt att säga upp personal i krisens början. Sverige som land har varit vinnare genom att arbeten räddats konsumtion har hållits igång och skattekronor kommit in på en avsevärt högre nivå än om 600.000 hade sagts upp under förra sommaren.
Men många företag är på väg att förlora
De tusentals företag som fortfarande väntar på besked och går till jobbet varje dag med ovissheten om de måste slå en spik i dörren och sätta företaget i konkurs för att Tillväxtverket fortfarande inte, trots ”skarpa” tillsägningar av Näringsministern Ibrahim Baylan, kan ge besked eller betala ut de utlovade stöden. De är de stora förlorarna i köandets Sverige. De företagarna med sina livsverk och deras familjer som ofta är sammankopplade med småföretagandet på ett eller annat sätt. Deras anställda som i sin tur kommer att bli av med jobbet. De har dock fått lön under kötiden, lön som företaget fått betala utan att de anställda varit på jobbet och gjort skäl för lönen eftersom denna skulle bekostas av korttidsstödet. Stödet som aldrig kom.
Stat och regering står i skuld och den kommer att växa om inget görs
Regeringen med Magdalena Andersson och Ibrahim Baylan i spetsen står i löftesskuld och även i ekonomisk skuld till dessa företagen och deras anställda. Företagarförbundet uppmanar regeringen att infria löften om stöd och betal skulden snarast annars växer skulden till att omfatta alla de som drabbas av konkurser, anställda familjer och leverantörer. Dominoeffekten om inget görs blir mångdubbelt större och kommer att omfatta avsevärt fler människor än bara företagarna.
Tillväxtverket lovade att vara generösa – nu är det dags!
För ett drygt år sedan 17 mars 2020, två dagar efter att regeringen beslutade om korttidspermittering sa Tim Brooks på Tillväxtverket att de skulle vara generösa i sina bedömningar.
”Grunden är att Tillväxtverket kommer att göra en bedömning som kommer att vara generös, men i det här läget ha en koppling till coronavirusets härjningar” sa Tim Brooks, chef för Tillväxtverkets avdelning för företag, till TT. Nu är det dags för den generösa bedömningen och ge besked till alla de företagen som väntar i förtvivlan.
300 miljarder har avsatts och utlovats av regeringen
En stor andel av företagen har klarat sig bra och många har fått den utlovade hjälpen. Dessutom har endast en liten del av de 300 utlovade miljarderna hittills använts. I slutet av januari hade 35 miljarder utbetalts. Med den takten så räcker dessa pengar i 8 år. Förhoppningsvis skall inte krisen pågå för företagen så länge. Däremot är det dags att hjälpa de företagen som fortfarande inte fått hjälp. Det är dags att vara generösa i sina bedömningar och korta stödköerna för att se till att hjälpen når fram till dem som lämnats ute i kylan.
Med bästa småföretagarhälsningar
Mathias Rebane, Näringspolitisk talesperson
0706-72 18 21, mathias.rebane@ff.se