En gång om året mäter Svenskt Näringsliv antalet företagsamma människor i Sverige. Deras definition är att en företagsam människa är en person som antingen har F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag, alternativt är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag.
Till skillnad från när man mäter antalet bolag så räknas personen bara en gång – oavsett om personen är aktiv i flera bolag. Undersökningen visar flera intressanta saker.
Det är ingen nyhet – att det är fler män än kvinnor i denna grupp. Av totalt 914 333 företagsamma personer är 631 828 män – alltså sju av tio. Här finns givetvis en stor potential till förbättring. Här kan man dessutom se att inom RUT-sektorn så dominerade istället kvinnorna, något som delvis raserats efter alla turer med minskade RUT-avdrag.
En annan mer övergripande negativ trend är att nyföretagsamma personer (alltså de som inte var kategoriserade som detta förra året) har minskat. Under 2018 var det endast 10,2 personer per 1000 invånare (16-74 år) som startade eller involverade sig i ett företag. En på hundra alltså.
Ändå ökar företagsamheten i 15 av 21 län. Vad beror detta på? Jo, att färre lämnat företagandet. En trend verkar vara att de äldre företagarna blir fler, de går inte i pension. Enligt undersökningen är en femtedel av alla företagsamma personer äldre än 64 år.
Men man kan också utläsa att många av de företag som dessa äldre driver inte längre försörjer dem. Mindre än en tredjedel når upp till inkomstkravet på 500 000 kr i årsomsättning för aktiebolag alternativt 200 000 i inkomst av näringsverksamhet för andra bolagsformer.
Visst är det positivt att företagare fortsätter driva sina företag så länge de orkar. Det är också fullt naturligt att man då väljer att dra ner på tempot och nöjer sig med en lägre omsättning.
Men den stora risken är naturligtvis att det inte sker en generationsväxling och företagen läggs ner när företagaren slutligen går i pension för att de helt enkelt inte hittar någon som vill driva företaget vidare. Om vi inte har någon återväxt av nya företagare – då kommer antalet livskraftiga företag att sjunka.
Här är det viktigt att politikeroch myndigheter tar sitt ansvar för att göra det attraktivt att starta och driva företag. Alla uttalanden som talar om att företag måste beskattas hårdare och antydningar om att företagare försöker fuska med skatter och regler, allt detta avskräcker svenskarna från att starta företag när staten tvärtom borde ha ett intresse i att företagandet blir en stor folkrörelse.
En på hundra startade(eller engagerade sig i ett) företag förra året. Tänk dig fyra gymnasieklasser med 25 elever i varje. Bara en enda elev från en av de fyra klasserna skulle alltså starta företag. Kan vi verkligen vara nöjda med det?
Det som är bra för småföretagen är bra för Sverige. Det är i småföretagen som jobben skapas.
Mats Assarsson
Ordförande, Företagarförbundet Fria Företagare