För en vecka sedan presenterade Magdalena Andersson regeringens vårbudget. Denna innehöll satsningar på jobb sa hon. Därefter visade hon upp bilder på att Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i hela EU. Då kanske det inte behöver skapas mer jobb?
Satsningar på jobb?
Sverige skall ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020 hette det när Stefan Löfven talade inför valet 2014, och han bad om att han skulle bli ”utvärderad på jobben”. När nu Magdalena Andersson talar om en av EUs högsta sysselsättningsgrader så kan man luras att tro att Sverige lyckats.
Skillnad på arbetslöshet och hög sysselsättningsgrad
Hög sysselsättningsgrad är inte samma sak som låg arbetslöshet även om flera i regeringen, bland annat arbetsmarknadsminister Eva Nordmark jämte finansministern vill få oss skattebetalare att tro det. Hög sysselsättningsgrad mäter nämligen hur många i befolkningen 15-74 år som är sysselsatta. I Sverige är det 66,5 procent vilket ger oss en femteplats i Europa, efter Schweiz, Island, Nederländerna och Estland. För att medborgare skall anses som sysselsatta skall de antingen ha ett jobb eller studera eller ingå i ett arbetsmarknadsprogram. (I många andra länder räknas dessa inte med i andelen sysselsatta). Arbetslösheten däremot mäter hur många i samma ålderskategori 15-74 som saknar arbete. I Sverige ligger arbetslösheten just nu på 9,7 procent vilket motsvarar 530 000 människor. Det är nästan som att hela Göteborg skulle vara utan jobb. Genomsnittet i EU ligger på 7,5 procent så Sverige har faktiskt den femte högsta arbetslösheten i EU.
Avsikten med att blanda ihop korten
Det är ej svårt att förstå strategin med att byta ut korten. Den strategin hjälper inte dem som är arbetslösa, den strategin skapar inga nya jobb, den strategin hjälper inte Sverige. Den strategin syftar nämligen inte till ovanstående, den syftar sannolikt till att regeringen skall få behålla makten. Möjligen har man goda avsikter igen när eller om man blir omvalda, men hederligt mot de arbetslösa hade varit att redan nu arbeta med en strategi som faktiskt skapar riktiga jobb.
Konstgjord andning
Genom att skjuta till pengar för utbildning och arbetsmarknadsprogram för att hålla upp sysselsättningstalet gör regeringen konstgjord andning på Sverige. Detta kostar stora summor, och kraftiga skattehöjningar på alla plan kommer att krävas. Det är inte fel. Men när inte ekonomin orkar med denna kostnad längre så dör patienten.
”Små och medelstora företag som skapar 4 av 5 nya jobb är dem enda som kan rädda regeringens jobb-politik och därmed skapa ett bättre Sverige med lägre skatter, bättre vård och gladare människor” Mathias Rebane, näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet
Blicken på jobbskapande
Lösningen som Sverige måste komma till förr eller senare är jobbskapande, ett riktigt jobbskapande. Detta är inte enkelt, men en början är att rikta blicken mot dem som skapar fyra av fem jobb idag – små och medelstora företag. Med närmare 1 miljon småföretag i Sverige så måste en klok regering som vill skapa jobb och välfärd på riktigt se mot dessa företag och fundera över hur trösklarna kan sänkas så att vart fjärde småföretag anställer en person? Det skulle skapa 250 000 jobb och halvera arbetslösheten.
250 000 riktiga jobb innebär skatteintäkter i storleksordningen 50-60 miljarder per år istället för kostnader motsvarande 30-40 miljarder för arbetsmarknadsinsatser och utbildningar. Vinsten för svenska folket blir närmare 100 miljarder. Med dessa skapas en starkare svensk välfärd och ett företagsklimat som är rustat att konkurrera internationellt.
I förhållande till detta ter sig regeringens satsning på 500 miljoner för matchning som ganska blekt.
Företagarförbundet föreslår tre åtgärder
- Rädda de företag som ni lovat rädda med de stödpaket som avsatts. Betala ut de pengar som reserverats för dessa nu. (med regeringens egna ord ”skyndsamt”)
- Etablera företagarförbundets modell för tillväxtjobb, som syftar till att skapa ett nytt jobb i var fjärde småföretag.
- Sänk arbetsgivaravgiften och skapa fler skatteintäkter
Med bästa småföretagarhälsningar
Mathias Rebane, Näringspolitisk talesperson
0706-72 18 21, mathias.rebane@ff.se