Att vara medlem i en a-kassa är en självklarhet för många arbetstagare. Men för småföretagarna är situationen ofta en annan. – Systemet är på många sätt byggt på att man ska vara anställd och ha månadslön, säger Helena Lundgren, ordförande i Småföretagarnas a-kassa.
Under coronapandemin har antalet som söker ersättning från landets olika a-kassor ökat kraftigt. Så också på Småa, Småföretagarnas arbetslöshetskassa. Från att under hela 2019 ha delat ut 443 miljoner kronor till medlemmarna har utbetalningarna stigit till 455 miljoner kronor, bara under perioden januari till augusti 2020.
– Antalet ansökningar har ökat med flera hundra procent, både för oss och andra a-kassor, säger Helena Lundgren, och fortsätter:
– Det har tyvärr lett till långa handläggningstider och väntan innan man får ett svar på sin ansökan, och vi har full förståelse för att det är tufft med levnadsomkostnader som ska betalas. I Småa:s fall kompliceras också handläggningarna ofta av regelverket kring vem som är företagare och huruvida företaget behöver läggas vilande. Men trots ett komplicerat regelverk och att systemet prövats under coronapandemin tycker Helena Lundgren ändå att småföretagare ska vara anslutna till en a-kassa.
– I de flesta fall går det faktiskt att få ersättning, även om det kan ta viss tid. Och vi försöker förändra lagstiftningen som styr a-kassans arbete så att behandlingen av företagare och arbetstagare ska vara mer likvärdig. Som exempel är det nästan omöjligt att stämpla upp från deltid som företagare. Där tycker vi att regelverket ska ändras.
”Vi försöker förändra lagstiftningen så att behandlingen av företagare och arbetstagare ska vara mer likvärdig.
Tycker du att lagstiftarna lyssnar på era synpunkter?
– Vi har en bra diskussion, och systemet är så komplext att det inte går att tänka att det ska förändras över en natt. Men visst skulle det behöva hända mer konkret, särskilt när fler och fler på arbetsmarknaden går mellan företagande och att vara anställda, säger Helena Lundgren.
Text: Hans Olofsson