Helena Casserlöv-Kvist drog igång Meritmind år 2000 då marknaden för ekonomitjänster fortfarande var outvecklad. Då var hon ensam. Sexton år senare har hon 300 anställda och omsätter 300 miljoner kronor.
När Helena Casserlöv-Kvist drog igång Meritmind direkt efter millennieskiftet var marknaden för ekonomitjänster fortfarande ny och outvecklad.
Samtidigt var hennes ambitioner högt ställda och hon passade på att hyra en riktigt stor lokal med stora fönster på markplan.
– Fast det såg nog ganska konstigt ut i början. Jag satt ensam vid ett skrivbord i ett hörn av lokalen och i övrigt var lokalen helt tom, säger hon med ett skratt men tillägger att av allt att döma var hennes ambitioner de rätta.
I dag är Meritmind en av de större aktörerna när det gäller konsulttjänster inom bland annat redovisning, ekonomi- och verksamhetsstyrning samt ledning.
Den snabba tillväxten från enmansbolag till en verksamhet som totalt har 300 anställda och drygt 300 miljoner kronor i omsättning har gjort att man fått många utmärkelser, som till exempel Dagens Industris Gasellföretag och Veckans Affärers Superföretag.
– Det har varit en spännande resa och jag tycker nog att vi lyckats väldigt bra med våra ambitioner, säger Helena Casserlöv-Kvist och berättar att hon fick idén när hon jobbade på olika ledande befattningar inom andra företag.
– Jag såg att det fanns ett stort behov av externa operativt erfarna kvalificerade ekonomer, men att det samtidigt inte fanns någon som erbjöd dessa. När jag föreslog för mina arbetsgivare att detta var något vi borde satsa på möttes jag av kalla handen, och då bestämde jag mig för att göra det själv och bygga upp en egen verksamhet.
Året var 2000 och den svenska ekonomin gick som tåget. Millennieskiftet hade precis klarats av utan att det blev något problem med datorerna och alla var övertygade om att nu skulle de goda tiderna bestå.
I april registrerades hennes aktiebolag och i maj anställde hon den första medarbetaren som sedan fick sällskap av ytterligare kollegor i juli och augusti.
Samtidigt började de svenska börskurserna att falla och året efter gick proppen helt ur marknaden. Ericsson sa upp sina ekonomer och marknaden blev mer eller mindre iskall.
– Det var tufft, men vi klarade oss. Samtidigt var det en värdefull lärdom, inget ska tas för givet utan det gäller att vara förberedd på alla möjliga scenarion, säger hon och tillägger att en viktig del i företagskulturen är långsiktighet och det gäller även medarbetarna.
– Vi har kunnat behålla våra anställda genom lågkonjunkturer genom att arbeta proaktivt och dra ned på tillväxtambitionerna när det funnits signaler om att marknaden varit på väg att försämras.
Text: Peter Fredriksson
Foto: Kristian Pohl
Fotnot: Denna artikel är ett utdrag ur en intervju publicerad i medlemstidningen Fria Företagare nr 2/16. Bli medlem idag så får du tidningen direkt hem i brevlådan och flera andra förmåner >>