EU-kommissionen har tagit tydliga steg för att minska regelbördan för europeiska företag. I samband med starten av den nya mandatperioden betonade kommissionsordförande Ursula von der Leyen vikten av regelförenklingar – något som fått stöd i flera rapporter och EU:s “konkurrenskraftskompass”. Det första konkreta steget är Omnibus I, ett lagstiftningspaket som berör hållbarhetsregler som CSRD, CSDDD och CBAM.
Förslaget innebär bland annat att vissa regler skjuts fram, samt att trösklarna för hållbarhetsrapportering höjs – vilket skulle undanta mindre företag och minska den administrativa bördan. Men trots de goda intentionerna varnar experter från Svenskt Näringsliv för att vissa delar kan ha motsatt effekt.
– I sin vilja att förenkla, detaljreglerar man mer. Det gör det inte alltid enklare, säger juristen Maria Althin.
Ett exempel är CSDDD-direktivet, där förslaget riskerar att företag tvingas undersöka alla leverantörer, snarare än att fokusera på de mest riskfyllda delarna av värdekedjan. Det kan leda till onödig administration och att företag missar det som faktiskt är viktigast.
Dessutom har vissa företag redan investerat i att följa regler som nu skjuts upp eller ändras. Det skapar osäkerhet och riskerar att straffa de som varit proaktiva i sin omställning. Samtidigt uttrycker vissa politiker oro för att förenklingarna kan äventyra EU:s klimatmål – en kritik som Maria Althin anser är orättvis.
Fler omnibuspaket är på gång och ambitionen är fortsatt hög. Men experterna på Svenskt Näringsliv understryker vikten av bättre konsekvensanalyser och högre kvalitet i lagstiftningen från början – annars riskerar regelförenkling att bli en ny form av regelkrångel.
– Förenklingar är viktiga, men de måste verkligen leda till lättnader för företagen, inte nya hinder, säger Jonas Berggren.