Så tänker partierna om småföretagspolitiken
I september har det gått två år sedan senaste riksdagsvalet och det återstår två år till nästa. Hur ser riksdagspartierna på den småföretagspolitik som hittills förts under perioden? Vad har varit bra och vad kan förbättras?
Frågorna
- I höst har halva mandatperioden gått. Vilken av de näringspolitiska åtgärder som hittills har genomförts under mandatperioden tror ditt parti kan betyda mest för småföretagens möjligheter att skapa nya jobb och fortsätta utvecklas?
- Vilken förändring eller vilka åtgärder skulle ditt parti vilja genomföra för att ytterligare förbättra möjligheterna för småföretag att skapa nya jobb och fortsätta utvecklas?
Vänsterpartiet
Lorena Delgado Varas (V), suppleant i riksdagens näringsutskott
- Jag kan inte säga att regeringen gjort något slagkraftigt för småföretagen, de har inte ens velat rädda de företagen som idag hamnar i konkurs. Men om jag ska lyfta något så är det att registrera betalningstider för att få större företag att betala i tid och korta ner betalningstider. Detta ger småföretagen de kapitalflöden de behöver, som annars hämmar deras möjligheter att växa och utvecklas.
- Vi har en del förslag för att förbättra möjligheterna för småföretag, bland annat avseende sjukförsäkring och föräldraförsäkring. Men jag skulle vilja lyfta möjligheten för små företag att kunna få stöd i forskning och innovation, det är eftersatt på många sätt och vis. Ett av förslagen är att skapa testbäddar för småföretag så att de ska kunna utveckla sina innovationer vidare.
Socialdemokraterna
Monica Haider (S), ledamot i riksdagens näringsutskott
- När vi socialdemokrater satt i regering tillsatte vi utredningen ”Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen”. Ett av förslagen från utredningen var att införa möjligheten att digitalisera företagens räkenskapsinformation, det har regeringen nu levererat på och det tycker vi är positivt.
- Vi socialdemokrater tycker att de små- och medelstora företagen behöver rätt typ av insatser för att få förutsättningar att kunna verka och därigenom bidra till att skapa nya jobb. För de innovativa småföretagen, annars kallade startups, ser vi att regeringen genomför stora nedskärningar som har en direkt påverkan på deras möjlighet att kunna skala upp. Regeringen behöver backa på sitt beslut om nedskärningar inom innovationsområdet och upparbeta en strategi för att möta innovationer som stärker svensk konkurrenskraft.
Vidare vill vi se ett formaliserat arbete på regeringskansliet med samverkansprogram för att tillsammans med olika branscher bena ut vilka åtgärder som behöver genomföras för att stärka företagande i Sverige.
I grunden ser vi hur många bolag som har potential att växa och bli nya globala jättar finns inom innovationsområdet, här vill vi göra satsningar för att ge dem förutsättningar att växa. För att Sverige ska stå sig starkt i framtiden behöver staten vara med och satsa på de bolag som utgör grunden för vår starka konkurrenskraft.
Centerpartiet
Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordförande i riksdagens näringsutskott
- Inget konkret har gjorts för sänka företagens kostnader.
- Därför föreslår vi tre stora reformer:
- Ett tillväxtavdrag. Det betyder borttagen arbetsgivaravgift för de fem första anställda. För ett enmansföretag som anställer sina första fem anställda får man avdraget under de första två åren. Avdraget innebär en årlig besparing på 382 000 kr*. Satsningen kan skapa 10 000 fler jobb i små och snabbväxande företag. (*Taket för sänkning är 30 000 kr. För högre löner betalar man arbetsgivaravgift endast för det som är över detta belopp).
- Halverade arbetsgivaravgifter för de med lägst inkomster. Med vårt förslag kan ett företag som idag har anställt sju personer anställa åtta till samma kostnad. För en anställd med månadslön på 22 000 kr minskar månadskostnaden för företagaren med 3 456 kr. På ett år minskar företagets kostnader med 41 474 kr. Detta kan leda till fler än 21 000 nya jobb. Det här kommer framförallt att vara viktigt för att unga och de som aldrig haft något jobb faktiskt får en anställning.
- Inget sjuklöneansvar. Företagen ska inte behöva betala om någon anställd blir sjuk, som regeringen har föreslagit. Sverige har haft den ordningen tidigare och det är en katastrof för små företag att regeringen återinförde ett dåligt förslag.
Moderaterna
Mats Green (M), ledamot i riksdagens näringsutskott
- Förenklingsrådet: Att strukturerat börja minska regelbördan kommer på sikt vara en av de allra viktigaste reformerna för svenska företag.
- Implementeringsrådet: I likhet med Förenklingsrådet kommer Implementeringsrådet bli en viktig reform för att minska regelbördan och stärka svensk konkurrenskraft genom att motverka överimplementering av EU-direktiv.
- Avskaffandet av kravet på att bevara fysiska kvitton: Som enskild reform är avskaffande av kravet på att bevara fysiska kvitton en av de viktigaste. Att kunna minska företagens regelbörda med motsvarande 4 miljarder kr utan någon direkt nedsida är fantastiskt.
- Myndighetsuppdrag att arbeta med förenkling och service mot företag. Många myndigheter behöver förenkla föreskrifter, arbeta serviceinriktat och ge svar till företag inom rimliga tidsperioder. Regeringen har påbörjat ett arbete och gett uppdrag till flertalet myndigheter. Detta kommer vi behöva arbeta vidare med och säkerställa att det verkligen blir skillnad.
- Stärka det företagsinriktade arbetet på kommunal nivå. Många kommuner behöver se över regelbördan de har rådighet över samt förbättra sig i bemötande mot företag. Vi har påbörjat ett arbete med att förenkla och stärka servicen på nationell nivå och behöver nu ta det vidare till den kommunala nivån. Vissa föreskrifter som kommuner bestämmer över tolkas väldigt varierande, ibland kan det resultera i nästan stopplagstiftning. Det är inte en ordning vi moderater vill se. De kommunala regelverken kan vara en byråkratisk mardröm, vi vill se en enklare väg in till alla kommuner. Det är dock inte rimligt att varje kommun tar fram ett eget system för att hantera detta, utan man bör ta lärdom av de bästa och sprida detta.
- Ett långsiktigt fokus på Förenklingsrådet och Implementeringsrådet. Vi vill arbeta långsiktigt med de två råden. På bara 20 år har EU tappat enormt i tillväxt jämfört med USA vilket mycket ligger i EU:s regleringsiver. Dessa råd behöver bli en auktoritet som varje framtida regering beaktar. Vår regelbörda hindrar att nya bolag etablerar och växer sig stora inom Sverige och EU.
Kristdemokraterna
Camilla Brodin (KD), ledamot i riksdagens näringsutskott
- Vi kristdemokrater har under lång tid jobbat för att småföretagens förutsättningar att bedriva sin verksamhet ska underlättas. Regelbördor måste bort och framförallt dom som är kopplade till administrativa avgifter. Några saker har redan införts, bland annat avskaffandet av sparande av papperskvitton. Sammantaget är det en kostnadsminskning för företagen i Sverige med ca 4 miljarder kr. Det som jag tror kommer göra verklig skillnad är det förenklingsråd regeringen presenterade i april. Det ska hantera både gammal lagstiftning och se över implementeringen av EU-lagstiftning. Det ska också bereda förslag direkt till regeringen för att snabba på processen från förslag till ny lagstiftning, så inte allt behöver utredas in absurdum.
- Regelkrånglet för småföretagen är inte bara massivt, det är oöverskådligt. Här behövs inte bara ”en-regel-in-en-regel-ut”. Vi kristdemokrater har jobbat för att minska och inte bibehålla antalet regler med devisen ”en-regel-in-TVÅ-regler-ut”. Men det måste också kopplas till att avgifter sänks. Många företagare vittnar idag om att när de startar dagen, vet dom inte vilken regel som kommer brytas, men att det är någon, det vet man säkert. Så ska vi inte ha det. Regler är bland annat till för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga, på lika villkor. Utan företag har vi ju ingen välfärd.
Sverigedemokraterna
Tobias Andersson (SD), ordförande i riksdagens näringsutskott
- Notan för regelbördan är stor, upp emot 400 miljarder för det samlade svenska näringslivet har nämnts. Behovet av regelförenkling är därför av yttersta vikt för att stärka förutsättningar för att driva företag i Sverige. Sverigedemokraterna har länge drivit på för mycket av det som nu antingen har påbörjats, har kommunicerats ska träda i kraft under mandatperioden eller redan har skett kopplat till regelförenkling – t ex förenklingsrådet och implementeringsrådet. Större krav behöver också ställas på konsekvensutredningarna vid införande av nya regler, och ett systematiserat arbete med att ta bort regler där kostnaderna överstiger nyttan och där näringslivsorganisationerna ska få ett formaliserat mandat att sätta agendan behövs. Vidare har mycket gjorts för att säkerställa konkurrenskraftiga elpriser i framtiden.
- Otryggheten och brottsligheten är ett stort bekymmer som kostar näringslivet ungefär 100 miljarder årligen. Kriminaliteten måste tryckas tillbaka. Här har vi och regeringen gjort mycket, och det gäller att genomföra ytterligare förslag som åter gör Sverige till ett tryggt land att verka i. Skattetrycket påverkar småföretagens förutsättningar och här har regeringsunderlaget tydligt kommunicerat att det behövs sänkta skatter för att skapa tillväxt. Det är också angeläget att stärka kompetensförsörjningen, inte minst genom att låta skolan fokusera på STEM-ämnena och den strategi som presenterats på området som syftar till att garantera att vi får rätt kompetens in på arbetsmarknaden.
Liberalerna och Miljöpartiet har inte inkommit med svar alls trots flera påminnelser om att vi önskar höra deras svar på frågorna.