[one_half]
Företagarförbundet och SEB presenterar idag en undersökning om Sveriges verkliga småföretagare. Av Sveriges drygt 900 000 registrerade företag (2006) utgjordes hela 96 procent av företag med färre än 10 anställda – och de är en heterogen grupp. I en unik kartläggning har fem grupper identifierats; ”Jobbaren”, ”Fixaren”, ”Livsnjutaren”, ”Arvtagaren” och ”Utvecklaren”. De olika grupperna har olika drivkrafter och syn på sitt företagande och måste behandlas olika – vilket ställer olika krav på politiken.
Kartläggningen presenterades på ett seminarium i Stockholm på onsdagen, där bland annat Thomas Östros (s) och Jöran Hägglund medverkade (c).
– Vi vill lyfta fram de små företagen. I dag är ofta de större företagen i fokus med frågor som export och forskning på agendan. Viktiga frågor för småföretagen är saker som förenklar vardagen, som t ex enklare bokföringsregler eller slopad revisionsplikt. Det behövs speciella regler för de minsta företagen, säger Camilla Littorin, förbundssekreterare på FöretagarFörbundet.
[/one_half]
[one_half_last]
Knappt hälften av Sveriges småföretagare har som ambition att företaget ska växa de kommande åren. Men undersökningen visar att för att växa och anställa krävs främst regelförenklingar, sänkta arbetsgivaravgifter och förändringar i LAS.
– Alla älskar småföretagarna, men ingen verkar veta hur de egentligen ser ut. Det är dessa företagare som skapar arbetstillfällen och hittar affärsmöjligheter även utanför storstadsregionerna. De står för en stor del av den service som vi förväntar oss i ett modernt samhälle och utgör något av ryggraden i det svenska näringslivet. Därför bör en småföretagarpolitik ha deras bästa för ögonen, säger Ingela Hemming, SEB:s företagarekonom.
Trots att grupperna skiljer sig åt så finns det en hel del gemensamma nämnare hos de personer som startar, äger, driver och utvecklar ett eget företag. De flesta småföretagare har en tilltro till framtiden, är relativt nöjda med livet, är engagerade i verksamheten och drivs av att bygga upp ett livsverk. Däremot arbetar de flesta betydligt mer än 40 timmar i veckan, upplever att det är svårt ”att få tiden att räcka till” och att det krävs långa arbetsdagar för att få ekonomin att gå ihop.
[/one_half_last]