Företagarförbundet återkommer gång på gång till samma budskap: Sverige behöver fler jobb, och de jobben skapas till största delen i de små och medelstora företagen. Fyra av fem nya jobb i landet uppstår i just dessa företagen, och sex av tio privatanställda arbetar redan i ett litet eller medelstort bolag. Att förbundet lägger så mycket kraft på just jobbskapande handlar inte om frågan isolerad, utan om en kedja av samband som i förlängningen påverkar hela samhällsekonomin – och som i slutänden landar tillbaka hos företagarna själva.
Fler jobb kräver att det är billigare att anställa
Kärnan i resonemanget är enkel. Ska småföretag kunna anställa fler behöver kostnaden för att göra det sänkas. I dag pekar vi på Företagarförbundet särskilt ut de höga arbetsgivaravgifterna som ett direkt hinder för anställning i mindre bolag, och förespråkar en modell där välfärdsavgifter och pensionsavsättningar separeras för att göra kostnadsbilden tydligare och lägre för den som anställer sina första medarbetare. Även energikostnader lyfter vi fram: förbundet vill se en tvåprismodell som skiljer det svenska elpriset från den el som exporteras, för att förhindra att exportprissättning driver upp kostnaderna för företag som verkar helt inom Sverige.
Det ska också vara enklare
Billigare räcker inte om det samtidigt är för krångligt att komma igång. Företagarförbundet uppskattar att en genomsnittlig företagare lägger omkring tio timmar i veckan på administration – varav mycket är helt i onödan. Därför drivs krav på regelförenkling parallellt med kostnadsfrågan: bland annat förslag om att nya regler automatiskt ska upphöra efter fem år om de inte aktivt förnyas, en rådgivande funktion hos Skatteverket riktad till företagare, och en ”konsekvensräknare” som visar vad nya regler faktiskt kostar företagen innan de beslutas. Detta är bland annat förbundets svar på frågan varför så få mikroföretag vågar anställa sin första person – trösklarna är sällan bristande vilja, utan konkreta hinder som med politisk förtåelse och vilja går att undanröja med politiska beslut.
Kopplingen till tillväxt, välfärd och trygghet
Det är här resonemanget sträcker sig bortom det enskilda företaget. Med en svensk arbetslöshet på 8,7 procent i somras, jämfört med ett EU-snitt på 6,0 procent, är frågan att betrkat som mer eller mindre akut. Fler i arbete innebär färre som är beroende av arbetslöshetsersättning och fler som betalar skatt på sin lön. Det ökar den ekonomiska tillväxten och ger staten och kommunerna större resurser att bygga välfärd, investera i infrastruktur och stärka samhällets säkerhet. Sambandet är i grunden rakt: ett samhälle med hög sysselsättning har helt enkelt mer att fördela än ett samhälle med hög arbetslöshet, oavsett hur resurserna sedan prioriteras politiskt.
Den här tillväxten gagnar i sin tur småföretagen – både direkt och indirekt. Direkt, genom att fler människor i arbete betyder fler kunder med köpkraft, oavsett om det handlar om lokal handel, hantverkstjänster eller konsultuppdrag. Indirekt, genom att en välfungerande välfärd, fungerande vägar, digital infrastruktur och ett tryggt samhälle är själva grundförutsättningen för att kunna driva företag över huvud taget. Ingen bygger ett framgångsrikt företag i ett samhälle där skolan, sjukvården eller den grundläggande tryggheten brister – de kostnaderna bärs till slut av alla, företagare inte minst.
En cirkel som förstärker sig själv
Det är denna cirkel Företagarförbundet ytterst pekar på när vi talar om jobbskapande: billigare och enklare villkor gör att fler småföretag – våra medlemmar vågar anställa, fler i arbete ger högre tillväxt och skatteintäkter, dessa resurser bygger den välfärd och infrastruktur som i sin tur gör Sverige till ett bättre land att driva företag i. Just därför beskriver förbundet frågan som något större än ren näringspolitik – det är, menar man, en investering som betalar tillbaka sig själv, om bara de rätta politiska besluten fattas.
Småföretagarministern är nyckeln
Företagarförbundet har under en lång tid talat om att Sverige behöver en småföretagarminister. Inte för att vi tycker att vi har för få ministrar som bär upp höga löner, utan för att jobbskapande I det omfånget som behövs I Sverige nu kräver att man får fart på anställnigar I drygt 1 miljon små och medelstora företag. Då näringsministern oavsett höger eller vänsterregering snabbt upptas av de stora näringslivsfrågorna, gruvtillstånd, kärnkraft, elstöd, northvolt med mera finns det varken tid eller förståelse för hur politiken kan kan eller ska skapa rätt förutsättningar för småföretagen – Därför behöver vi en småföretagarminister som enbart har dessa frågorna på sitt skrivbord, som vaknar med tanken på jobbskapand och som somnar med tanken, och drömmer om jobbskapande I de små och medelstora företagen.