Frågan om att slopa karensen i sjukförsäkringen delar Sverige. Sedan 2019 har den tidigare karensdagen ersatts av karensavdrag, men efter pandemin har kritiken växt. Socialdemokraterna och LO beskriver avdraget som en ”klasslagstiftning” som tvingar arbetare utan möjlighet till hemarbete att gå sjuka till jobbet, och S vill nu avskaffa karensen från 1 juli 2026.
Regeringen säger nej. Moderaternas socialförsäkringsminister Anna Tenje pekar på erfarenheterna när karensen tillfälligt togs bort under pandemin: sjukfrånvaron och kostnaderna steg. Principen om en självrisk i försäkringen lyfts också som skäl att behålla dagens ordning.
Arbetsgivarsidan varnar för stora kostnader vid ett slopande. En färsk analys från Svenskt Näringsliv uppskattar merkostnaden för arbetsgivare till 23–40 miljarder kronor per år, och menar att förslaget från Socialdemokraterna med ett högkostnadsskydd inte räcker för småföretag.
Samtidigt finns förslag på att göra reglerna mer träffsäkra utan att skrota karensen. I riksdagen har regeringen hänvisat till arbete med ett mer enhetligt karensavdrag samt förstärkt skydd för personer med återkommande sjukfrånvaro.
Fackförbundet Kommunal driver linjen att karensen ska bort och påminner om att den S-ledda utredning som skulle se över regelverket lades ned av nuvarande regering. Konfliktlinjerna är därmed tydliga: rättvisa och smittskydd mot kostnadsrisker och försäkringsprincip. Mycket talar för att karensfrågan blir en av valrörelsens stora strider inför 2026.