Sverige behöver mer stabil, planerbar och konkurrenskraftig elproduktion. Men innan nya energikällor, förstärkt elnät och bättre överföringskapacitet finns på plats fortsätter hushåll och företag att bära kostnaden för ett elsystem som inte levererar tillräcklig trygghet, förutsägbarhet eller rimliga priser.
Därför bör energiskatten på el sänkas under en övergångsperiod.
Energiskatten är i praktiken en fast pålaga på varje kilowattimme, oavsett om elpriset redan är högt, om nätavgiften stiger eller om företaget verkar i en elintensiv bransch. För småföretag innebär detta att elkostnaden blir högre även när marginalerna redan är pressade. Det slår direkt mot konkurrenskraft, investeringar och viljan att anställa.
Energiskatten på el sänktes från den 1 januari 2026 från 43,9 till 36,0 öre per kilowattimme. Men även efter sänkningen kvarstår en betydande skattekostnad på elförbrukningen. Därtill läggs moms, vilket innebär att skatten i praktiken också beskattas.
En sänkt energiskatt bör inte ses som ett avsteg från energiomställningen, utan som en bro fram till dess att systemet fungerar bättre. Företag och hushåll ska inte tvingas bära hela kostnaden för politiska beslut, flaskhalsar i elnäten och otillräcklig planerbar produktion.
Argumentet är enkelt: först måste staten säkerställa stabil tillgång på el till rimliga priser. Därefter kan skattenivåerna diskuteras långsiktigt. Tills dess bör energiskatten sänkas för att skydda jobb, företagande och hushållens ekonomi.