Sammanfattning av Företagarförbundets remissvar på SOU 2024:40 – Lönetransparensdirektivet
Företagarförbundet, som företräder landets minsta företag med omkring 15 000 medlemmar, uttrycker kritik mot utredningen om lönetransparens för dess bristande analys av konsekvenserna för mikroföretag med färre än 10 anställda. Över 260 000 företag omfattas, men deras särskilda förutsättningar beaktas knappt alls i förslaget.
Förbundet pekar på tre huvudsakliga problemområden:
- Ökad administrativ börda: Trots ambitionen att minska regelkrångel innebär förslaget en betydande ny belastning för småföretag. Krav som lönekartläggning och löneinsynsunderlag kan bli mycket tids- och kostnadskrävande för företag som saknar HR-system, administrativ personal eller ekonomiska marginaler. Detta innebär i praktiken både direkta kostnader och förlorade intäkter.
- Brist på expertresurser: Mikroföretag saknar ofta tillgång till juridisk eller HR-kompetens. Följden riskerar att bli ett oproportionerligt regeltryck, som i värsta fall leder till rättsprocesser eller behov av dyr konsultstöd – en belastning för såväl företag som rättssystem.
- Förlorad flexibilitet: Reglerna kan begränsa små företags möjligheter att förhandla individuella löner efter prestation och lokala förutsättningar, vilket kan hämma tillväxt, särskilt utanför storstäderna där rekryteringsmöjligheter är mer begränsade.
Även om jämställda löner är ett viktigt mål, menar Företagarförbundet att detta inte får ske på bekostnad av småföretagens överlevnad och utveckling. Förbundet föreslår därför att företag med färre än 10 anställda undantas från lönekartläggningskrav tills större företag implementerat fungerande system. Dessa bör därefter kunna fungera som modell. Man efterlyser även ökat stöd från DO i form av informationsinsatser och lättanvända digitala verktyg. En uppskjuten tillämpning för de minsta företagen vore en kostnadseffektiv och rimlig lösning.