Under torsdagen presenterade finansminister Elisabeth Svantesson regeringens budgetproposition för 2025. Som tidigare meddelats så avsätts 60 miljarder i reformutrymme. Detta skall gå till infrastruktur, sjukvård, försvar, bekämpa brottslighet, skolböcker, sänkta skatter med mera. Men de direkta och konkreta insatserna för arbetslösheten är alldeles för bleka.
Finansministern började sin presentation med att deklarera att inflationen nu är bekämpad, vilket varit huvudfrågan under ett par års tid. Två stora utmaningar framgent lyftes fram. Den höga arbetslösheten och den låga tillväxten.
Därför prioriterades tre saker i höstbudgeten:
-Hushållens köpkraft
-Arbetslinjen
-Utbildning
Hushållens köpkraft skall stärkas med ett nytt jobbskatteavdrag som skall ge de flesta mer pengar i plånboken. Dessa pengar hoppas Elisabeth i sin tur att hushållen spenderar så att det driver på tillväxt och i nästa steg skapar fler jobb. En logisk kedja sannolikt, men det hade behövts mer. Mer satsningar på jobbskapande. Visserligen finns satsningar på utbildning och 11.000 platser med yrkesutbildning för vuxna är bra. Men det hade behövts mer, det finns över 450.000 arbetslösa. Att arbetslinjen skall stimulera arbete i stället för bidrag är bra, men det behövs mer. Arbetsgivaravgiften sänks genom ett utvidgat Växa stöd. I praktiken sänks avgiften från 31,42 till 10,21 procent på lön upp till 35.000 till de två först anställda. Bra men det hade behövts mer.
Sveriges 1 miljon företag har kapaciteten att anställa. Med rätt villkor för dessa kan arbetslösheten minskas radikalt, vilket behövs. Men småföretagen saknas tyvärr som möjliggörare i finansministerns budget.
4 av 5 nya jobb skapas i de små och medelstora företagen och innebär en given lösning för att få ner arbetslösheten och samtidigt få fart på tillväxten. Dumt att inte denna möjlighet tas tillvara enligt Företagarförbundet.
Vi upprepar våra fyra förslag till finansministern som hon kan arbeta med till nästa budget eller göra plats för i vårbudgeten.
Tillväxtjobb
Företagarförbundet presenterade under pandemin en modell för jobbskapande som döpts till Tillväxtjobb. En företagsanpassad kompetensutveckling för individen som bygger på att företagen kan anställa en person på deltid (30%) och kompetensutveckla densamma på resten av tiden (70%) på plats i företaget. Succesivt växlas arbetstiden upp och utbildningstiden ned för att sluta i 100 procent arbetstid efter 18 månader. Personen har då fått en kompetensutbildning som stärker den anställdes roll på företaget och de små företagen har kunnat ta rimligt stora steg i den kritiska tiden med sina första anställda. Enkelt kan modellen beskrivas som ”lärlingsjobb” som redan funnits framgångsrikt i hantverksyrken i hundra tals år, skillnaden är att Tillväxtjobb skall erbjudas över alla branscher och tjänstenäringar och inte begränsas till fåtalet hantverksyrken.
Sänk arbetsgivaravgiften
Förenkla och rensa upp bland alla undantag och skapa en ny gemensam lägre nivå. Detta kan åstadkommas med att slopa den allmänna löneavgiften. Det skulle sänka arbetsgivaravgiften ned till en nivå som andra jämförbara EU-länder.
Energi
Parallellt med satsningar på ny energi måste prismodellen stabiliseras. Företagen kan inte satsa på tillväxt med den osäkerhet som råder med elpriser som svänger från nästan noll till 6–7 kronor. En stabilare modell måste fram och prioriteras. Uppgiften kräver inget reformutrymme enbart politisk handlingskraft och vilja.
Sjuklöneansvaret
Slopa ansvaret och framför allt administrationen för sjuklönen för de minsta företagen från 1–10 anställda. Även här skapar den osäkerhet som detta ansvar innebär en rädsla för att anställa och framför allt anställa en person med sjukdomsbesvär som kan innebära stora bekymmer för ett litet företag. Sjuklöneansvaret är en jobbhämmande pålaga för de minsta företagen. Med den slopad kommer många nya jobb att skapas.
I denna fråga fick vi dåligt gehör minst sagt. Istället för att underlätta för de minsta företagen här så motarbetar man faktiskt jobbskapande genom att avskaffa ersättningen för höga sjuklönekostnader, delvis från 2025 och helt från och med 2026
Det slår hårt mot de minsta företagen som redan idag ser sjuklöneansvaret som en dyr och svårhanterad pålaga vilket gör att man tänker sig för både en och två gånger innan man anställer. Dumt beslut enligt Företagarförbundet.
Mats Assarsson, Förbundsordförande, Företagarförbundet (FF)