Flopp för många krispaket
Regeringen är inne på sitt åttonde krispaket för företagen, några har fungerat och andra har helt eller delvis floppat. Ekonomen Håkan Gergils är starkt kritisk till at regeringen inte har tagit in expertis från näringslivet och företagen, utan istället själv försökt förstå vad företagen behöver. I grannländerna har stöden skapats i samarbete med företagen, men i Sverige nöjer sig regeringen med att lyssna och tala med företagen och branschorganisationerna. Därför har det tagit för lång tid och flera stöd har skapats nästan i onödan eftersom de inte träffar där behoven finns.
Regeringen borde ha tagit in sakkunskap när stödpaketen utformades. Hade de utarbetat ett stöd tillsammans med näringslivet hade stödet sett helt annorlunda ut, skriver ekonomen Håkan Gergils på Alltinget Debatt.
Det sitter enligt Håkan 52 nationalekonomer på finansdepartementet, men få om ens någon av dem har drivit företag eller ens arbetat på ett företag annat än sommarjobb eller kortare praktik enligt Håkan Gergils.
Två tydliga exempel på hur stöden misslyckats
Företagsakuten i krispaket tre som kom den 25 mars. Små och medelstora företag skulle få lån. Staten ger en garanti på 70 procent av lånet. Den 3 april öppnade Riksgälden, som hanterar lånen, denna företagsakut.
En månad senare redovisar Riksgälden att lån på tillsammans 189 miljoner beviljats. Hade regeringen frågar företagen hade de fått svaret att de inte är intresserade av att låna för att finansiera ett löpande underskott.
I det första stödpaketet den 13 mars lovade Riksbanken att de svenska bankerna skulle få tillgång till 500 miljarder i likviditetsstöd. Stödet skulle ge företagen möjlighet att låna, men av de få företag de som ville låna till de relativt oschysta villkor som ställdes upp, nekades många av bankernas kreditvillkor. Av de 500 miljarderna har endast 20 utnyttjats av framförallt Swedbank enligt Håkan Gergils