Trots regeringens ambitioner att förenkla regelverket märker landets företag ingen förbättring. Det visar Regelbarometern 2026, Näringslivets Regelnämnds (NNR) årliga undersökning av hur företagen upplever regelbördan.
Hela 28 procent av företagen anser att reglerna blivit krångligare det senaste året, medan bara 5 procent upplever en förbättring. Den samlade bilden är att regelbördan fortsätter att tyngas – och att politikerna inte tar frågan på tillräckligt stort allvar.
En valfråga att räkna med
Frustrationen riskerar att få politiska konsekvenser. För en majoritet av företagen – 53 procent – kan just regelfrågan påverka hur de röstar i höstens riksdagsval. Samtidigt tror bara 10 procent att politikerna kommer att lyfta frågan i valrörelsen, och 68 procent anser att politiker ägnar för lite uppmärksamhet åt regelförbättringar.
Hinder för tillväxt och jobb
Regelkrånglet är inte bara en administrativ huvudvärk – det påverkar direkt företagens möjlighet att växa. 66 procent uppger att de skulle kunna anställa fler eller öka försäljningen om regelkostnaderna och riskerna minskade. Ännu mer alarmerande är att 42 procent redan har sett sin expansion hindras eller försvåras av hur regler är utformade eller tillämpas.
Vissa branscher, som besöksnäringen, har visserligen fått konkreta lättnader under mandatperioden – exempelvis slopat danstillstånd och matkrav. Men tyngre lagstiftning, som tillståndsprocesser kopplade till miljökrav, plan- och bygglagen samt upphandlingsregler, dröjer innan reformerna får genomslag i verkligheten.
En fråga som inte kan vänta
NNR:s vd Andrea Femrell betonar att regelförenkling är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att stärka svenska företags konkurrenskraft – utan att belasta statskassan. Hon efterlyser åtgärder på flera fronter samtidigt: både omedelbara lättnader och långsiktiga strukturreformer i regelarbetet.
Med valet i sikte och företagens tålamod på bristningsgränsen är frågan tydlig: regelförenkling borde vara en självklar valfråga 2026.