Valet gav inget stöd för höjda skatter eller slopat karensavdrag. Men att slippa försämringar är ingen näringspolitik. För Sveriges drygt en miljon företag med noll till tio anställda avgörs de kommande fyra åren av fem konkreta reformer, skriver Mats Assarsson och Dennis O Krook, Företagarförbundet.
Att slippa försämringar räcker inte
Medan regeringsfrågan är olöst har näringslivets organisationer landat i samma slutsats. Det finns ingen riksdagsmajoritet för slopat karensavdrag, lagstiftad arbetstidsförkortning eller höjda skatter på arbete och företagande. Det håller vi med om.
Men titta på vad som sedan står överst på önskelistorna. Svenskt Näringsliv lyfter kärnkraft, bolagsskatt och den globala kapitalkonkurrensen. Andra pratar om den statliga inkomstskatten. Allt är viktigt. Inget av det är det som avgör om frisören i Ängelholm, elektrikern i Luleå eller caféet i Visby vågar anställa nästa höst.
Nio av tio svenska företag har färre än tio anställda. Där sker det svåraste steget i hela arbetsmarknaden: från ensam till två. För ett soloföretag är den första anställningen ett lika stort beslut som när ett storföretag fördubblar sin personal. Det är det steget politiken måste göra billigare, enklare och mindre riskfyllt.
Fem reformer för företag med noll till tio anställda
1. Sänk tröskeln till den första anställningen. Arbetsgivaravgiften är den enskilt största kostnaden när en soloföretagare funderar på att anställa. Gör om växa-stödet till en enkel trappa: noll procent i arbetsgivaravgift på den första anställda år ett, tio procent år två och tjugo procent år tre. Utvidga det till de första anställda, inte bara den första. På sikt ska avgiften ner till nivån i jämförbara EU-länder, och den allmänna löneavgiften avskaffas.
2. Flytta sjuklöneansvaret till Försäkringskassan – och behåll karensavdraget. Ett storföretag sprider risken över tusentals anställda. I ett företag med fem anställda är varje sjukdag märkbar: företagaren betalar sjuklönen och tappar samtidigt produktionen. Sjuklönen för små arbetsgivare ska betalas av Försäkringskassan från dag ett. Blir det ett högkostnadsskydd i stället måste det vara automatiskt och täcka den verkliga kostnaden, utan ny blankett.
3. Stäng dörren för lagstiftad arbetstidsförkortning. Går normalarbetstiden från 40 till 35 timmar med bibehållen lön försvinner 40 timmar i veckan i ett företag med åtta heltidsanställda. Det är en hel tjänst. En frisör kan inte klippa två kunder samtidigt och en hantverkare kan inte lämna bygget halvfärdigt. Frågan hör hemma hos arbetsmarknadens parter, inte i lagboken.
4. Inför ett småföretagartest för varje ny regel. Innan riksdagen fattar beslut ska varje förslag svara på tre frågor: Vad kostar det för ett företag med fem anställda? Hur påverkar det viljan att anställa? Vem bär risken om kalkylen inte går ihop? Regler som berör småföretag ska dessutom upphöra efter fem år om de inte aktivt förnyas. Skatteverket bör få ett tydligt rådgivaruppdrag, så att ärliga misstag inte straffas med skattetillägg som för ett litet bolag kan bli ödesdigra.
5. Inför en tvåprismodell på elpriser under tiden vi väntar på ny kärnkarft. För bageriet, frisörsalongen och bilverkstaden med ett par anställda är elräkningen en kostnad som inte går att välja bort eller skjuta upp. I dag får den el som exporteras styra priset på all el som används i Sverige. I september nådde spotpriset i södra Sverige nästan nio kronor per kilowattimme under en kvart. Storföretag kan prissäkra och teckna långa avtal. Den som driver ett litet företag får ta smällen direkt i kassan. En tvåprismodell som skiljer priset på el till svensk förbrukning från priset på exporterad el ger den förutsägbarhet som behövs för att våga investera och anställa. Tills modellen är på plats bör energiskatten på el tas bort och momsen på el sänkas.
Till sist – Ge jobbskapande en egen minister – en småföretagarminister
Ingen av de här frågorna har i dag en tydlig ägare i regeringen. Näringsdepartementet har under regeringar av alla färger ägnat sig åt storföretag, export och energi. Det är begripligt, men det lämnar 99 procent av landets företag utan politisk adress och 80 procent av jobbskapandet med dem.
Därför kräver vi att nästa regering, oavsett vem som leder den, tillsätter en småföretagarminister. Uppdraget ska vara enkelt: få fler av Sveriges minsta företag att anställa sin första, femte eller tionde medarbetare.
Politiken kan besluta om kortare arbetstid och generösare ersättningar. Den kan inte besluta fram lönsamhet i ett företag med tre anställda. Det är där jobben, skatteintäkterna och välfärden börjar.
Dennis O Krook, Näringspolitisk talesperson
Mats Assarsson, Förbundsordförande
Företagarförbundet