Vid millennieskiftet stod svensk företagsamhet inför en tuff start på det nya seklet. It-bubblan brast år 2000, och många av de nystartade internetbolag som byggts på förhoppningar snarare än vinster gick omkull. Krisen i början av 2000-talet slog ut många nya it-relaterade företag, och nyföretagandet minskade redan under de sista åren av 1990-talet. Men det som såg ut som en motgång blev startskottet för en lång tillväxtperiod.
Sedan 1973 har antalet företag i det svenska näringslivet ökat med hela 240 procent, från knappa 400 000 till drygt 1,3 miljoner. En stor del av den ökningen har skett under 2000-talet, driven av digitaliseringen. E-handeln, som knappt existerade för konsumenter år 2000, växte explosionsartat – från ett konsumtionsvärde på 3,9 miljarder kronor 2003 till 310 miljarder kronor 2019, en ökning med nästan 80 gånger på 16 år. Plötsligt kunde småföretagare nå kunder över hela landet, ofta över hela världen, utan en fysisk butik.
Digitaliseringen sänkte också trösklarna för att starta eget. Nya tekniker minskade informations- och transaktionskostnaderna, vilket gjorde inträdeskostnaderna på marknaden små och antalet konkurrenter fler. Resultatet blev en våg av soloföretagare – konsulter, frilansare och enmansföretag som kunde driva verksamhet med minimal startkapital. Idag finns omkring 1,2 miljoner företag i Sverige, och ungefär tre fjärdedelar av dem är enmansföretag.
Kvaliteten på nya företag har också förbättrats. Överlevnadsgraden för nystartade företag har stigit från knappt 60 procent till 76 procent för företag startade 2014, vilket delvis förklaras av att fler väljer aktiebolagsformen, som är mer stabil än enskild firma.
Men resan har inte gått spikrakt uppåt. Finanskrisen 2008–2009 satte tillfälligt stopp för tillväxten, och coronapandemin 2020 slog hårt mot många branscher, samtidigt som den paradoxalt nog fick fler att starta eget när anställningar försvann. 2021 blev ett rekordår för nyföretagande. Sedan dess har trenden vänt nedåt igen. Under 2024 registrerades bara 57 400 nya företag – det lägsta antalet sedan finanskrisen 2009, en minskning med 27 procent jämfört med rekordåret 2021. År 2023 motsvarade nystartade företag 8,2 procent av företagsstocken i Sverige, jämfört med 10,5 procent i EU – Sverige ligger alltså under EU-genomsnittet.
För dagens småföretagare ser vardagen helt annorlunda ut än för tjugo år sedan. Digitala verktyg, e-handel och sociala medier har öppnat nya marknader och sänkt trösklarna för att starta verksamhet. Samtidigt kvarstår många av de gamla utmaningarna – regelkrångel, otrygga socialförsäkringar och svårigheter att växa från ensamföretagare till arbetsgivare. Frågan inför framtiden är om Sverige kan vända den nedåtgående trenden i nyföretagandet och återigen bli den entreprenörsnation som digitaliseringen en gång gav förutsättningar för.