EU-domstolen ger Sverige och Danmark delvis rätt i deras protest mot EU:s minimilönedirektiv. Två bestämmelser underkänns: kravet på en uppräkning av kriterier som länder med lagstadgade minimilöner måste beakta, samt förbudet mot att sänka minimilöner. I övrigt står direktivet fast.
Beskedet ses som ett skydd för den nordiska lönebildningsmodellen, där löner sätts i förhandlingar mellan parter. ”Det innebär mindre risk att EU i framtiden reglerar frågor som kan påverka den svenska modellen”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl. Även LO välkomnar domen men betonar att den behöver analyseras vidare och att det svenska genomförandet bedöms stå sig.
Från politiskt håll kallas utslaget viktigt. ”Domstolen sätter ner foten – hit men inte längre – vilket är avgörande för att bevara vår arbetsmarknadsmodell”, säger EU-parlamentarikern Johan Danielsson (S).
I Danmark beskriver arbetsmarknadsministern Kaare Dybvad Bek beslutet som ”mycket positivt” och ett kvitto på att landet inte behöver införa lagstadgad minimilön. Samtidigt uttrycker Dansk Industri besvikelse över att direktivet inte ogiltigförklarades helt.
Sverige och Danmark röstade ensamma nej när reglerna antogs 2022 och drev därefter frågan till EU-domstolen. Dagens dom mildrar parternas oro för framtida EU-ingrepp i lönebildningen, men lämnar direktivet i stort intakt.