Arbetsgivaravgifter som företagen skall betala med 31,42 procent på lönen till anställda har ett syfte. De skall finansiera våra gemensamma sociala försäkringar som; Ålderspension, Sjukförsäkringen, Föräldraförsäkringen, Efterlevandepension, Arbetsskador samt delar av A-kassorna. Kostnaderna för dessa skall betalas genom arbetsgivaravgifterna. Kostnaderna för de sociala försäkringarna har dock minskat med åren. Det har däremot inte arbetsgivaravgiften. Det beror på att Arbetsgivaravgiften innehåller en ”buffert” som benämns ”Allmän löneavgift”. En avgift som arbetsgivare måste betala för att få betala ut lön kan man säga. Denna avgift har växt med åren motsvarande mycket som de sociala försäkringarna minskat i kostnader. Därmed har arbetsgivaravgiften hållits på samma nivå – 31,42 procent trots att kostnaderna för de avgifterna skall finansiera har minskat. Nu består arbetsgivaravgiften av:
Ålderspensionsavgift 10,21 %
Efterlevandepensionsavgift 0,6 %
Sjukförsäkringsavgift 3,55 %
Arbetsskadeavgift 0,2 %
Föräldraförsäkringsavgift 2,6 %
Arbetsmarknadsavgift 2,64 %
Allmän löneavgift 11,62 %
Summa 31,42 %
Det innebär att en tredjedel av arbetsgivaravgifterna går till den allmänna löneavgiften – avgiften för att få betala ut lön. Dessa pengar är att betrakta sen ren extra skatt, för arbetsgivaren eller arbetstagaren hur man väljer att se på den.
Företagen anser att det är för dyrt att anställa idag, lågkonjunkturen gör det inte billigare. Med en slopad extra skatt som den allmänna löneavgiften är kunde många små och stora företag anställ fler, fler skulle således betala skatt och bidra till mer skatteintäkter och en starkare välfärd.
– Skulle man sänka arbetsgivaravgiften så innebär det lägre kostnader för att anställa, vilket företagen starkt efterfrågar. Nu inför eventuell lågkonjunktur är det särskilt viktigt. Säger Patrik Krasén, skatteexpert på Företagarna till Tidningen Näringslivet.
Läs mer här
Se historisk utveckling av arbetsgivaravgiften här