Frågan om kortare arbetstid väcker känslor. Den delar inte bara allmänheten utan även arbetsmarknadens parter – som i sina respektive analyser rör sig i skilda riktningar. Men en sak är man rörande överens om: mindre arbetstid är ingen gratislunch.
Två omfattande rapporter från olika håll inom arbetsmarknaden landar i motsatta slutsatser. Medan den fackliga sidan ser potential för både effektivitet och välfärd, varnar arbetsgivarsidan för svåra konsekvenser, inte minst inom den arbetskraftsintensiva tjänstesektorn.
Utgångspunkten för de fackliga beräkningarna är att omkring hälften av den bortfallna arbetstiden kan återtas genom effektivare arbetsmetoder, teknikinvesteringar och förändrade arbetssätt. Förhoppningen är att kortare arbetsdagar inte bara höjer livskvaliteten utan också ökar prestationstakten. I resonemanget ingår en psykologisk komponent – att människor arbetar mer fokuserat när arbetsdagen är kortare.
Från arbetsgivarsidan målas dock en helt annan bild upp. Där pekar man på ett produktionsbortfall motsvarande hundratals miljarder kronor om veckoarbetstiden skulle kortas till 35 timmar. En sådan förändring skulle enligt deras beräkningar tvinga företag att höja priser, genomföra besparingar eller ersätta personal med teknik. I vissa fall, hävdar man, skulle företagen helt enkelt inte gå runt längre.
Samtidigt är båda parter medvetna om att det finns fler dimensioner än bara ekonomi. Den fackliga sidan betonar vikten av att se till helheten, att inte stirra sig blind på bruttonivåer utan väga in långsiktiga vinster i form av hälsa, produktivitet och jämställdhet. Från det hållet talas det också om flexibilitet: att lösningarna kan se olika ut i olika branscher, och att den svenska modellen möjliggör anpassade överenskommelser.
Arbetsgivarsidan däremot menar att debatten kommer vid fel tidpunkt. Med stigande försvarsutgifter, åldrande befolkning och stora infrastrukturella behov anses kortare arbetstid vara ett ekonomiskt risktagande som Sverige inte har råd med just nu.
Vad som står klart är att frågan om arbetstidsförkortning inte längre är hypotetisk. Den är reell, om än fylld av osäkerhet. Med en snabbt föränderlig arbetsmarknad, ökad automation och ökande krav på balans mellan arbete och privatliv, är det en fråga som kommer att fortsätta pröva både ideologiska övertygelser och praktiska verkligheter.
Var står du som småföretagare? Skriv till dennis.o.krook@ff.se och berätta vad du tycker och tror om arbetstidsförkortning.