Under sommaren har diskussionen om ”turistskatt” försiggått på flera platser runt om i Sverige. Speciellt de värsta eller bästa turistmagneterna såsom, Borgholm, Visby och Gotland, Båstad, Höganäs, Strömstad för att nämna några.
I Borgholm på Öland ökar antalet invånare från normala 11.000 till över 200.000 under sommaren. Dessa tillfälliga invånare förväntar sig samma service på sin semesterort som hemma. Kommunal service och infrastruktur skall klara detta och det kostar såklart resurser från kommunerna.
De tillfälliga invånarna betalar ju dessutom ingen skatt i sin gästkommun utan i sin hemkommun. Med större möjligheter att jobba på distans och därmed spendera mer tid på ”bortaplan” och platser som man kan njuta av sommaren samtidigt som man kombinerar detta med arbete så sprids turismen ut från sen vår till tidig höst.
En turistskatt skulle enligt många hjälpa dessa turistkommuner att klara leva upp till service på ett bättre sätt. Det skulle kanske inte skada, men frågan är om den skulle göra nytta? I en ledare i Dagens Industri skriver Erik Zsiga, att;
”Ytterst måste kommunerna fråga sig om konsekvenserna av besöken är övervägande dåliga eller övervägande bra. Turism och fritidsboenden belastar kommunal service och infrastruktur, men de innebär samtidigt många arbetstillfällen och säkrar service som annars inte skulle finnas på landet. Affären kan hålla öppet året runt. Hantverkare har jobb. Kulturvärden underhålls och renoveras. Bygderna får liv och utvecklas. Gotland skulle knappast gå en bättre framtid till mötes utan dagens besökare.”