Fredagen var Kristdemokraternas dag och partiledaren Ebba Busch Thor fick i intervjuer ägna mycket tid åt att förklara varför en röst på Kd inte är bortkastad (med tanke på att opinionsundersökningar visar att de riskerar att åka ur riksdagen), nästan lika mycket som vilken politik de faktiskt vill bedriva.
När hon väl fick prata om annat än riksdagsspärren så handlade det mest om välfärdspolitik. Under sitt tal på kvällen nämndes inte företagarna överhuvudtaget.
Eller, de gjorde det i och för sig indirekt när hon tog upp ett exempel på hur en taxichaufför hade rånats på sin taxibil och när rånaren senare greps och fick frågan om hur denne vågade stjäla en bil som var så lätt att upptäcka så svarade brottslingen “jag vet ju att de inte finns några poliser här”.
Rån och inbrott drabbar företagare både genom att de personer som jobbar där utsätts för obehagliga upplevelser och att verksamheten tvingas till avbrott när datorer stjäls eller att de själva sjukskrivs av psykiska skäl efter ett rån.
Därför är det bra att Kd vill satsa på att höja polislöner och liksom Alliansen anställa fler poliser.
Annars talade hon mycket om bristen på äldreboendeplatser och konstaterade att fram till 2026 behövs 32 000 nya sådana platser, men endast en tredjedel finns det konkreta byggplaner för idag.
Hon sa att de är emot vinstförbud (för välfärdsföretag) men vill samtidigt låta staten ta över ansvaret för sjukvården. Det i sin tur riskerar att drabba mindre företag som jobbar inom vårdsektorn. Om upphandlingar som görs av kommuner och landsting istället ska upp på statlig nivå riskerar det att bli upphandlingar för hela Sverige. Då utestängs de små företagen, förutom kanske som underleverantörer.
Kristdemokraterna vill även ta bort kvoteringen av föräldraledigheten, de vill i högre utsträckning att varje familj ska få fördela sina dagar mellan mamman och pappan. Det är något som förmodligen många småföretagare tycker är positivt. I en familj där mamman eller pappan driver företag blir det ofta så att det är smidigast att den andra parten tar ut fler föräldradagar eftersom denne kanske har en bättre och mer stabil lön ur Försäkringskassans synvinkel.
Det är tydligt att Kristdemokraterna vill företräda de äldre. Vi hoppas att de då också får upp ögonen för de många äldre företagarna som vill kunna få till ett generationsskifte och i bästa fall kunna få en liten slant för vad de byggt upp. I många fall har de kanske inte tagit ut lön som gjort att de har en stor pension och därför blir en försäljning av företaget deras verkliga pensionskapital. Då vore en reformering av 3:12-reglerna önskvärd.
När man läser i deras partiprogram så föreslår Kd ett dubbelt jobbskatteavdrag från 64 års ålder och vill dessutom ta bort den särskilda löneskatten för äldre, som gjort det väsentligt dyrare för arbetsgivare att anställa äldre.
Där framgår även att Kd och Alliansen vill tredubbla taket i RUT till 75 000 kr per person och år, samt vidga RUT till att också omfatta flyttjänster, tvättjänster och trygghetstjänster.
Summering: Kd pratar inte om företagandets villkor, men har en del förslag som är positiva för företagare.
Nya trender bland socialt entreprenörskap
Det talas en hel del om företagens sätt att ta ansvar för samhället. Detta är inget nytt för de flesta småföretagare som inte sällan sponsrar lokala föreningar där anställda är engagerade på samma sätt som de skapar sommarjobb och praktikplatser på orten där de är verksamma.
Men den nya generationen som nu kommer ut i arbetslivet visar ett större intresse för att “förverkliga sig själva” och då gärna på arbetstid. Därför tror experter att företag som på olika sätt engagerar sig i non-profit-projekt kommer att vara vinnare i att locka till sig medarbetare. Det behöver inte vara storföretag som skänker miljoner vid naturkatastrofer, det kan lika gärna handla om ett lokalt företag som erbjuder en förening subventionerad hyra i en fastighet de äger.
Ytterligare en trend här är riskkapital till social innovation där investerarna tar risken för att genomföra olika samhällsprojekt. DN skriver om fenomenet Social impact bonds (SIB) eller på svenska: sociala utfallskontrakt.
Bland dagens sociala utfallskontrakt finns bland annat insatser för hemlösa, HVB-hemplacerade ungdomar, unga som är långt ifrån arbete och inom hälsa, skriver DN.
– Sektorn behöver projekt som är lätta att räkna på, med ”proof of concept” för alla inblandade. När vi får se lönsamma projekt i Sverige – det är då det är möjligt för politikerna att satsa, säger Henrik Storm Dyrssen, rådgivare hos Leksell Social Ventures som skrivit Sveriges första kontrakt i Norrköping, till DN.
Det är ett spännande sätt att ta sig an utmaningar som samhället misslyckats med att lösa genom befintliga myndighetsstrukturer. Och en möjlighet för lokala entreprenörer som alltid varit en del av sitt lokala samhälle.