Det låter som ett dåligt aprilskämt, nyheten där en forskare uttalar sig om soloföretagare i nedlåtande ordalag:
– Sverige är ett land där det är lätt att starta företag. Det är snabbväxande företag som vi behöver fler av. Man behöver inte nödvändigtvis soloföretagare, därför att de växer sällan och har ganska taskig lönsamhet och omsättning, säger Karl Wennberg, forskare och docent på Handelshögskolan i Stockholm, till SVT.
Han efterlyser företag som anställer och menar att soloföretag sällan visar tillväxt.
– Regeringen borde istället satsa på snabbväxande företag, så kallade gasellföretag, eftersom de kan anställa i sin tur. Men alla de små företagen, soloföretagen, har ingen påverkan på samhällsekonomin, säger Wennberg.
Kanske vore det mer effektivt att få just fler av soloföretagarna att anställa? Gasellföretag och större företag satsas det redan en hel del på i olika projekt.
SVT skriver också om hur soloföretagandet ökar mest bland utrikesfödda kvinnor. Inte sällan välutbildade som inte hittar jobb som anställda utan tar saken i egna händer. Men SVT lyckas förutom intervjun med forskaren ovan hitta fler negativa vinklar.
– För de allra flesta så är det ekonomiskt mycket sämre att vara egenföretagare. Man ska vara medveten att man tar alla risker själv och är inte lika trygg som en anställd, säger Gunilla Bäcklund, ombudsman på fackförbundet Unionen till SVT.
Mest fascinerande är ändå när reportern skriver ”En tredjedel av F-skattarens eller soloföretagarens lön, eller omsättningen som det heter, går till obligatotiska sociala avgifter (egenavgifter).”
En påminnelse om hur viktigt det är att alla blir medvetna om att företag betalar sociala avgifter för de anställda. Oavsett om de har en eller tusen anställda.