Kortare arbetstid och slopat karensavdrag – två krav som drivits av LO – skulle bli mycket dyra för svenska arbetsgivare, om man frågar dem som skulle betala notan. Det stod klart under ett seminarium i Almedalen, där flera arbetsgivare räknade upp konsekvenserna i klartext.
En miljard kronor och 1 700 tjänster
Volvo Cars räknar med att en arbetstidsförkortning skulle öka bolagets kostnader med omkring en miljard kronor per år, motsvarande ungefär 1 700 heltidstjänster. Det uppgav Kristina Olausson, Head of Public Affairs på Volvo Cars, under seminariet ”Hoten mot arbetstiden – vilka arbetsuppgifter blir ogjorda?”, som arrangerades av Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och SKR under Almedalsveckan.
Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl menade att det är viktigt att lyssna på ett bolag som Volvo när det så tydligt varnar för förslaget.
Motsvarar att stänga ett helt sjukhus
Även offentlig sektor slår larm. Region Östergötland har räknat på effekten av en arbetstidsförkortning med tre timmar i veckan – två timmar mindre än det LO fört fram. Enligt HR-direktör Niklas Lindahl skulle det innebära att omkring 42 000 arbetstimmar försvinner varje vecka i regionen, motsvarande ungefär 1 100 medarbetare.
Han pekade på att regionen redan i dag har en brist på vårdplatser på omkring sju procent – en siffra som med en generell arbetstidsförkortning skulle kunna stiga till omkring 15 procent, vilket skulle motsvara att stänga Motala lasarett.
SKR:s chef för arbetsgivarpolitik, Ulrika Sundqvist, varnade för att en krympande arbetsför befolkning i kombination med kortare arbetstid gör det svårare att leverera den välfärd medborgarna förväntar sig, och beskrev sig som oroad över utvecklingen.
Säkerhetskritisk verksamhet och besöksnäring drabbas extra hårt
På Statens institutionsstyrelse (Sis), där personal av säkerhetsskäl måste finnas på plats, skulle redan en timmes kortare arbetstid kräva cirka 200 nya medarbetare, enligt förhandlingschef Tobias Bjerman. Utan möjlighet att anställa fler skulle antalet platser i stället behöva minska, med konsekvenser för både arbetsmiljö och säkerhet.
Inom besöksnäringen, där tjänster produceras och konsumeras samtidigt, går det inte att arbeta ikapp i förväg. Joakim Graning, som driver besöksmålet Westerqwarn i Västmanland, konstaterade att gästerna vill bli omhändertagna av människor på plats och att verksamheten inte kan bli tolv procent snabbare bara för att arbetstiden kortas. Han oroar sig särskilt över att krav på slopat karensavdrag nu drivs samtidigt som kraven på kortare arbetstid – något han kallar en dubbelsmäll för företag som hans.
Malin Hedlund, vd och delägare på Säters Snickerifabrik i Hedemora, lyfte ytterligare en konsekvens: om alla ska arbeta mindre men behålla samma lön minskar köpkraften i samhället, samtidigt som kostnaderna för varor och tjänster stiger i hela värdekedjan.
Branschavtal framför lagstiftning
Flera av deltagarna var överens om att frågan om arbetstid även fortsättningsvis bör hanteras genom kollektivavtal på branschnivå, snarare än genom ny lagstiftning. Andreas Nyström, förhandlingschef på Arbetsgivarverket, menade att det är en betydligt mer hållbar väg framåt än en lag som skär av arbetstiden rakt över, och att det handlar om att hitta lösningar som inte urholkar Sveriges konkurrenskraft. Mattias Dahl instämde och underströk att frågorna inte ska försvinna, men att de bör hanteras på det sätt som historiskt fungerat väl – genom parternas egna förhandlingar.