Energifrågan är fortfarande en av de tyngsta ekonomiska och politiska frågorna för Sveriges småföretagare. Men det som sticker ut i rapportens bild är inte bara att elen upplevs som dyr – utan att den är svår att planera för. För många företag är det alltså inte enbart prisnivån som skapar problem, utan själva oförutsägbarheten.
Rapporten lägger stor vikt vid hur företagen är bundna (eller inte bundna) i sina elavtal: rörliga priser, fasta avtal, olika löptider och en avtalsmarknad som kan upplevas svår att navigera. När energikostnaden dessutom kan dyka upp indirekt via hyran blir det ännu svårare att skapa tydliga kalkyler. För mindre verksamheter med begränsade marginaler får detta snabbt konsekvenser långt bortom elräkningen – det påverkar hela affärsplaneringen.
Elen är inte längre en “liten driftpost”
De ekonomiska resultaten i rapporten visar ett fortsatt pressat läge. Under året landar ett genomsnittligt totalpris på 214 öre/kWh, med en genomsnittlig månadskostnad på 28 509 kronor. Företagen upplever dessutom en kostnadsökning på 29 procent jämfört med föregående år. Även om variationen mellan branscher och förbrukningsnivåer förstås kan vara stor, pekar helhetsbilden åt samma håll: energin har för många gått från att vara en hanterbar driftkostnad till att bli en faktor som påverkar lönsamhet, investeringsutrymme och beslut om att växa eller anställa.
Att 27 procent dessutom uppger att hyreskostnaden förändrats till följd av elpriserna understryker hur brett effekterna slår. Det handlar inte bara om företag som själva tecknar elavtal – energiprisernas rörelser spiller över på fler, även via lokalkostnader och andra avtal.
Lågt förtroende för politiken – men höga förväntningar
Rapporten visar också en tydlig politisk dimension. Förtroendet för regeringens hantering framstår som lågt: endast 8 procent anser att löften har infriats. Samtidigt tycker nio av tio att regeringen borde göra mer för att få ner elpriserna. Det signalerar inte bara missnöje, utan också att småföretagare förväntar sig konkreta åtgärder.
Synen på stöd är också tydlig. Om priserna fortsätter vara höga under vårvintern anser 59 procent att ett nytt elprisstöd behövs. Det tyder på att många företagare fortfarande ser statlig kompensation som ett relevant verktyg i ett akut läge – vid sidan av långsiktiga reformer och investeringar som kan stärka energisystemet över tid.
En fråga om konkurrenskraft och överlevnad
Sammantaget tecknar rapporten en bild av att energikostnaden blivit en strategisk fråga för småföretag, inte bara en rad i bokföringen. När kostnaden är både hög och svår att förutse blir det svårare att investera, prissätta och planera. Och när konsekvenserna dessutom letar sig in i hyror och andra indirekta kostnader förstärks pressen ytterligare.
För småföretagare handlar energifrågan därför i praktiken om konkurrenskraft – och för vissa, om ren överlevnad.