Från och med 1 januari 2026 så träder nya justerade 3:12 regler i kraft. De kallas även regler för beskattning av fåmansbolag.
Här är en sammanfattning över vad du som småföretagare kan behöva ha koll på.
Förändringarna gäller främst:
- hur gränsbeloppet beräknas. (lågbeskattade utrymmet)
- hur karensreglerna ska tillämpas
- särskilda regler vid andelsbyte i fåmansföretag.
Syftet med att ändra reglerna är att:
- förenkla reglerna för utdelning i småföretag (fåmansföretag)
- skapa goda villkor för små och växande företag
- göra reglerna mer enhetliga och överskådliga
- förbättra reglerna utan att öppna för inkomstomvandling.
Alla delägare i fåmansföretag påverkas, men på olika sätt:
- många får ett högre grundbelopp (motsvarande dagens förenklingsregel)
- delägare med flera bolag påverkas av att det nu finns en enda beräkningsregel för alla kvalificerade andelar
- spritt ägande kan slå både bra och dåligt.
Den nya beräkningsmodellen:
- ersätter dagens två regler (förenklingsregeln och huvudregeln) med en enda
- tar bort kapitalandelskravet (4 %-spärren) och löneuttagskravet som trösklar
- gäller lika för alla kvalificerade innehavbestår av tre delar: grundbelopp, omkostnadsbelopp och lönebaserat utrymmeomkostnadsbeloppet får bara effekt över 100 000 kr
- lönebaserat utrymme kan beräknas av alla, men påverkas av ett löneavdrag.
Grundbeloppet:
- beräknas som ägarandel × fyra inkomstbasbelopp
- max totalt grundbelopp per delägare: fyra inkomstbasbelopp (322 400 kr för 2026)
- om delägaren har flera kvalificerade innehav fördelas grundbeloppet automatiskt proportionerligt efter ägarandel
Möjligheten att ta utdelning i sig förändras inte:
- det är storleken på det lågbeskattade utrymmet som påverkas
- vissa får högre och andra lägre lågbeskattad utdelning än tidigare
- det kan finnas skäl att se över om aktier bör bolagiseras för att bättre kunna styra beskattningen.
Det slopade löneuttagskravet innebär:
- ett kvarstående men mildare krav på lön för att få lönebaserat utrymme
- lönebaserat utrymme kan max uppgå till 50 × egen/närståendes lön
- ett generellt löneavdrag på åtta inkomstbasbelopp (644 800 kr för 2026) görs från delägarens andel av lönerhälften av det som återstår efter löneavdraget blir lönebaserat utrymme
- dagens “allt-eller-intet”-krav på viss lönivå vid årets slut försvinner.
Borttagandet av den särskilda dotterbolagsdefinitionen:
- innebär att man istället använder definitionen i årsredovisningslagen och aktiebolagslagen
- huvudregeln blir att röstandelen avgör om ett bolag är moderbolag
- ett moderbolag kan alltså finnas även vid lägre kapitalandel, om det har bestämmande inflytande via röster.
Karenstiden:
- sänks från fem till fyra kalenderår
- påverkar bedömningen om ett bolag är fåmansföretag och om utomståenderegeln gäller
- gäller även karenser som påbörjats från och med 2023.
Inför 2026 behöver företag och rådgivare:
- beakta att reglerna gäller utdelningar/kapitalvinster från 1 januari 2026 och löneuttag under 2025
- analysera effekterna av de nya reglerna och eventuellt ändra ägarstrukturer
- ta ställning till om det finns skäl att bolagisera ägandet
- bedöma om andelar är kvalificerade i god tid, senast i deklarationen 2027, för att grundbeloppet ska fördelas korrekt mellan alla kvalificerade innehav.
Bolaget får ingen utökad rapporteringsskyldighet:
- ingen ny kontrolluppgiftsskyldighet införs för bolaget
- ansvaret för korrekta uppgifter ligger fortsatt på ägaren
- förslaget om utökad kontrolluppgiftsskyldighet togs bort under lagstiftningsarbetet.