DEBATT
För ett drygt år sedan presenterade Företagarförbundet en alternativ prismodell för el i Sverige. Förbundet kallar den tvåprismodellen. Andra kallar den Bekenmodellen eller Sverigepriser. Avsikten var att undvika de skyhöga priserna som under vintern 2022/23 förflyttade enormt mycket pengar från landets många företag och privatpersoner till ett fåtal stora energiaktörer. Den nuvarande prissättningsmodellen skapades för närmare 30 år sedan och har under lång tid erbjudit marknaden låga energikostnader som i sin tur lett till att svenska företag kunnat investera i tillväxt. Men när gasen ströps från Ryssland, samtidigt som kolkraften begränsades och kärnkraften inte byggts ut för att täcka det växande behovet av el sköt priserna i höjden i Europa. Då blev Sverige en av Europas största nettoexportörer av elkraft eftersom vår vattenkraft producerar billig el. Dock nådde inte inte den billiga elen från norr ner till de södra delarna av Sverige och därmed fick halva landet skyhöga elpriser.
Det anmärkningsvärda i detta relativt komplicerade samband mellan tillgång och efterfrågan på el är att elen inte blivit nämnvärt dyrare att producera, bara extremt mycket dyrare att köpa eftersom många länder, hundratusentals företag och miljontals hushåll i hela Europa efterfrågar mer el i och med att gasen strypts från Ryssland. Det innebär att några aktörer på elmarknaden erhållit extrema vinster. Några av dessa aktörer är Svenska Kraftnät, statliga Vattenfall, utlandsägda Eon och Fortum. Därtill staten med kraftigt höjda momsintäkter på elenergi.
Hög efterfrågan och begränsad produktion driver upp priserna. Lösningen som alla etablerade aktörer och politiker föreslog då och föreslår nu är utbyggd kärnkraft, utbyggd vindkraft, utbyggd solkraft. Världen behöver mer, mycket mer, elproduktion för att klara den ökade efterfrågan. Nu verkar de flesta vara överens om att utbyggnaden av elproduktion skall ske. Så långt bra! Men hur lång tid tar det att bygga ut kärnkraft? 8 – 10 år talas det om. Men otaliga är de tillfällen då stora byggen skall genomföras och dessa byggen drabbats av kraftiga förseningar. Se på Hallandsåstunneln, Öresundsbron, ombyggnation av Slussen för att nämna några. Därtill vet vi att de senaste kärnkraftsprojektet Olkilouto-3 i Finland blev över 13 år försenat, likaså har pågående projekt, Hinkley Point i Storbritannien blivit kraftigt försenat.
Under tiden dessa byggen projekteras, planeras och byggs fortsätter efterfrågan att stiga och därmed driva upp elpriserna till nya högre och högre nivåer. Den gamla sanningen ”det blir sämre innan det blir bättre” har förmodligen aldrig varit mer rätt.
Skall då hundratusentals företag och miljontals hushåll stå och titta på medan deras surt förvärvade slantar flyttas över i elaktörernas sedan ett par år tillbaka välfyllda kassakistor? Enligt Företagarförbundet kan vi inte låta detta ske av flera orsaker: Dels kommer det att tvinga massvis av företag i konkurs för att deras energikostnader slår i taket. Dels för att hushållens kostnader ökar och köpkraften därmed minskar dramatiskt, vilket i sin tur drabbar även företagen, som på detta vis får en ”dubbelsmäll”. Men framför allt är det inte rättvist och sunt med en sådan förmögenhetsförflyttning från de många små till några få stora.
Nu talas det om att elpriserna den kommande vintern kanske inte blir fullt så extrema som föregående vinter. Priserna kommer sannolikt ändå att vara höga och med stora svängningar vilket skapar en osäkerhet kring kostnaderna. Detta leder till att investeringar bland företagen sätts på paus och hushållens konsumtion likaså hålls igen.
Inga nya stöd i sikte
Elprischocken under förra årets vinter resulterade i fem olika stöd till hushåll och företag. Dessa var nödvändiga för många som drabbats hårt av de galopperande priserna. Regeringen varslat om att de inte kan fortsätta återbetala de flaskhalsavgifter som Svenska Kraftnät drar in miljard efter miljard på. Vinsterna verkar i stället gå till att bygga nya kablar (Hansa Powerbridge) till Tyskland som enbart kommer att leda till ytterligare högre priser på el i södra Sverige. Eller driva på Flowbased (Flödesbaserad prissättning) som riskerar att kraftigt höja priserna för de som borr i norra Sverige. Svenska kraftnäts agenda är svår att förstå, och svår att förena med de många medborgarnas intresse?
Uppmaning!
Företagarförbundet uppmanar regeringen inte enbart arbeta med ny framtida elproduktion utan även elpriserna under tiden det byggs ny produktion för ögonen. En tvåprismodell har kritiserats av både politiker och aktörer på energimarknaden, då det skulle innebär en form av reglering på den fria marknaden för el. Samtidigt påstås en tvåprismodell inte vara förenlig med EU-rätt. Må så vara. Men frågan återstår då hur energipolitiker avser att förhindra en fortsatt förmögenhetsöverföring från miljontals företag och hushåll till några få energijättar?
Att slopa energiskatten kan vara ett sätt att lindra kostnaderna, likaså en lägre momssats på elenergi.
Detta kan finansieras genom att beskatta övervinster på elmarknaden. Att dessutom ta kontroll över Svenska kraftnät så att de agerar i medborgarnas intresse är av högsta vikt enligt Företagarförbundet.
Ansvaret vilar tungt på finansminister Elisabeth Svantesson (M) och närings- och energiminister Ebba Busch (KD) för att få till en förändring, annars kommer hundratusentals jobb i företagen att äventyras.
Mathias Rebane, Näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet
0706-72 18 21, mathias.rebane@ff.se