Men kritiken mot stramare regler kommer från flera håll

Förslaget att tillfälligt slopa karenstiden för stöd vid korttidsarbete som skall ge företag möjlighet att söka korttidsstöd för december 2021 och januari 2022 även om företaget mottagit stöd under de senaste två åren möter kritik från flera organisationer.

Den föreslagna ändringen innebär att även den arbetsgivare som mottagit stöd för korttidsarbete under perioden mars 2020-september 2021 kan beviljas stöd igen efter ansökan till Skatteverket. En sådan ansökan kan ges in till Skatteverket tidigast den 1 april 2022.

Förslaget är i grunden bra i och med att det öppnar upp fortsatt stödmöjlighet för att kunna korttidspermittera och behålla anställda trots restriktioner som lett till minskade affärer. Men att regeringen samtidigt som man inför restriktioner för många företag kraftigt försämrar villkoren i permitteringsstödet är verkligen svårt att förstå säger Mathias Rebane, näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet.

Företagarna anser att de lättnader för korttidsstöd som gällde under perioden mars 2020 till september 2021 är alltjämt relevanta eftersom vi är mitt inne i fjärde vågen av restriktioner. Exempelvis så kunde då familjemedlemmar omfattas av korttidspermittering, men de kommer de inte att kunna denna omgång. Vilket är märkligt eftersom en stor del av de företag som drabbats mest av krisens ekonomiska effekter är små företag, ofta familjedrivna. Företagarna är även kritiska mot att undanta företag som huvudsakligen finansieras av allmänna medel synes kontraproduktivt, då det drabbar småföretag i offentliga upphandlingar och mindre företag med kontaktintensiv verksamhet inom t.ex. vård, rehabilitering och omsorg.

Lägre ersättningsnivåer

Likaså finns starka skäl att tillämpa de högre nivåerna vad gäller ersättning respektive permitteringsgrad, som gällde tidigare. Inga skäl till varför nivåerna ska sänkas anförs i promemorian. Tvärtom kan det tänkas att de lägre nivåerna och begränsningarna i vilka som kan komma i fråga för korttidsstöd, gör systemet mindre ändamålsenligt, sett till syftet att motverka uppsägningar. Även om denna aspekt inte är direkt föremål för lagstiftningsärendet i den aktuella promemorian, bör regeringen ta det i beaktande.

FAR anser att ansökningsstarten kan tidigareläggas så att företagen dels får 2 månader på sig att ansöka och då även kan få besked avseende stöd inom rimlig tid.

VISITA säger att behovet av stöd för att bevara annars livskraftiga verksamheter är större – och inte mindre – nu än under mars 2020 – september 2021. Visita menar därför att ett företag som tillämpar korttidsarbete i januari kan komma att erhålla stödet först under sommarmånaderna. Vilket tvingar företagen till valet mellan en säker neddragning av kostnaderna i form av uppsägning eller ett senare eventuellt och endast delvis ekonomiskt stöd. 

Visita poängterar även att att efterskottslön är vanligt förekommande inom branschen. Tillväxtverket har nekat stöd för personer som varit anställda under jämförelsemånaden men fått ut sin första lön månaden efter, här bör stödet anpassa till faktiska förhållanden i arbetslivet.

Svenskt Näringsliv är positiva

Svenskt Näringsliv är en av få företagarorganisationer som enbart är positiva till förslaget i sin nuvarande lydelse, och skriver i sitt remissvar:

– Förslaget om att tillfälligt slopa karenstiden för stöd vid korttidsarbete skulle underlätta för de företag som drabbas av den stigande smittspridningen. Utan tillgång till stödet skulle konjunkturen försvagas, personal sägas upp och företag gå i konkurs på grund av en temporär situation. Med hjälp av stöd vid korttidsarbete ges företagen dessutom bättre förutsättningar att snabbt skala upp verksamheten igen när situationen tillåter. Svenskt Näringsliv tillstyrker därför förslaget i sin helhet. 

Skatteverket säger att stödet missar målet

Skatteverket skriver i sin kommentar till det föreslagna stödet att de endast i undantagsfall kommer att kunna medge ett godkännande trots att förslaget kommunicerats som en åtgärd för arbetsgivare som drabbats av restriktionerna som införts i december 2021.

Svensk Handels uppmanar till oförändrade löneminsknings- och ersättningsnivåer

Den lägre ersättningsnivå som gäller enligt det ordinarie regelverket (som i förslaget) innebär en drastisk minskning av arbetsgivarnas möjligheter att tillämpa korttidsarbete framför uppsägningar, lönekostnaderna riskerar helt enkelt att fortsatt bli fortsatt för höga för att kunna bäras, och de högre nivåerna av löneminskning riskerar ha en alltför avhållande effekt på fackliga parters vilja att teckna överenskommelser om korttidsarbete även i fall där det skulle kunna rädda jobb. Svensk Handel ställer sig frågande till att det förstärkta regelverket gällande korttidsarbete inte upprätthålls som pandemistödåtgärd trots att Sverige med all tydlighet fortfarande befinner sig i en pandemi.

Arbetsgivarorganisationen Almega vill återinföra möjligheten för arbetsgivare att kunna permittera sina anställda på 80 procent som tidigare i pandemin. Med det permanenta systemet har högsta permitteringsgraden satts till 60 procent. 

Läs mer här