När pandemin slog till våren 2020 kastades de nordiska arbetsmarknaderna in i en snabb nedgång. Men återhämtningen kom oväntat fort. Redan i början av 2023 var sysselsättningsnivåerna i flera länder tillbaka – till och med högre än innan krisen. Trots detta har vissa länder upplevt att arbetslösa och lediga jobb inte riktigt möts. En ny rapport pekar särskilt ut Sverige som ett land med ökade matchningsproblem.
Sverige sticker ut – med både hög arbetslöshet och många lediga jobb
Med hjälp av så kallade Beveridge-kurvor och matchningsfunktioner analyseras hur väl arbetsmarknaden lyckas para ihop arbetssökande med lediga jobb. Resultaten visar att Danmark, Norge och Finland klarat sig förhållandevis väl – men Sverige uppvisar tecken på ökad mismatch. Det innebär att det finns många arbetslösa och många lediga jobb, men att de inte matchar varandra. Orsakerna är ännu inte helt klarlagda och forskarna menar att mer data behövs.
Långtidsarbetslösheten biter sig fast – särskilt i Sverige
Ett särskilt orostecken i rapporten är långtidsarbetslösheten. I Sverige har den förblivit på en hög nivå efter pandemin, till skillnad från utvecklingen i många grannländer. En förklaring är att en stor andel av de arbetslösa i Sverige står långt från arbetsmarknaden – ofta med låg utbildning eller utländsk bakgrund.
Skillnader i politiken – Sverige mest privatiserat
Rapporten belyser även hur arbetsmarknadspolitiken ser olika ut i Norden. Danmark låter kommunerna styra insatserna, Norge har central samordning genom NAV-kontor, medan Sverige och Finland har en mer splittrad styrning. Sverige utmärker sig dessutom genom att ha privatiserat en stor del av sina arbetsmarknadstjänster.
Subventionerade jobb i Sverige – utbildning i grannländerna
När det gäller insatserna för att få arbetslösa i arbete skiljer sig länderna också åt. Sverige satsar mest på subventionerade anställningar, medan Danmark, Norge och Finland lägger mer resurser på arbetsmarknadsutbildningar.
– En blandning av subventionerade jobb och utbildning fungerar bäst, enligt forskningen. Därför är det förvånande att Sverige, med så många långtidsarbetslösa med låg kompetens, inte satsar mer på utbildning, säger nationalekonomen Anders Forslund i rapporten.
Slutsats: Återhämtning – men med skuggor i Sverige
Sammanfattningsvis har de nordiska arbetsmarknaderna klarat sig relativt bra ur pandemikrisen. Men Sverige står inför särskilda utmaningar med ihållande långtidsarbetslöshet, tecken på ökad mismatch och en arbetsmarknadspolitik som behöver balansera om. Vad som krävs nu, menar rapportförfattarna, är en mer träffsäker och integrerad politik – där både utbildning och jobbsubventioner används på ett strategiskt sätt.