Transportsektorn i Sverige står inför stora omställningar – både när det gäller klimat, infrastruktur och företagens konkurrenskraft. Den nya nationella godstransportstrategin som Regeringen presenterade den 10 november 2025 under titeln En godstransportstrategi för ett konkurrenskraftigt näringsliv visar hur man vill möta dessa utmaningar.
För småföretagare – både på landsbygd och i tätorter – kan strategin få konsekvenser, både möjligheter och utmaningar. Vi belyser nedan hur den kan påverka småföretagarens vardag och vilka synpunkter som framkommit.
Vad säger strategin?
Strategin – En godstransportstrategi för ett konkurrenskraftigt näringsliv – innehåller fyra huvudfokusområden:
- Ett intermodalt och effektivt transportsystem. (flera olika fraktslag i transportkedjan)
- Ett transportsystem med konkurrenskraftiga transporter.
- Ett robust transportsystem.
- Ett fossilfritt och resurssnålt transportsystem.
Några viktiga detaljer:
- Strategin är tydlig med att “hela Sverige ska fungera” – alltså inte bara storstäder utan även landsbygd och regioner.
- Den understryker att alla trafikslag – väg, järnväg, sjöfart och luftfart – behöver användas och utvecklas utifrån sina respektive fördelar.
- Dialog med näringslivet och transportbranschen har varit en viktig del i regeringens arbete.
Möjliga effekter för småföretagare
Konkreta perspektiv på hur små och medelstora företag i Sverige kan påverkas – både positivt och negativt:
Möjligheter
- Effektivare transporter: Om systemet blir mer intermodalt och resurssnålt kan kostnaden för transporter sjunka eller åtminstone bli mer förutsägbar. Detta kan gynna företag som är beroende av transporter av varor eller material.
- Tillgång till hela landet: Strategin fokuserar på att “hela Sverige ska fungera” vilket kan innebära bättre infrastruktur och logistikmöjligheter även i glesbygden – bra för företag i regioner utanför storstäderna. Inte minst i norra Sverige är detta utmanande.
- Klimat- och hållbarhetsprofil: Företag som jobbar med miljöprofil eller har krav från kunder på klimatavtryck kan få bättre möjligheter att välja “gröna” transportsätt eller dra nytta av det systemskifte som strategin pekar mot.
- Framtidssäkring: Genom satsningar på robusthet och infrastruktur minskar risken för störningar – något som kan vara dyrt för små företag som inte har stora buffertar vid transportproblem.
Utmaningar
- Kostnader vid övergång: Om nya krav eller regler införs (t.ex. för fossilfritt drivet gods, nya system, höjd tekniknivå) kan kostnaderna för transporter för små aktörer öka – särskilt om de inte har god förhandlingsstyrka eller volym.
- Konkurrens om kapacitet: När infrastrukturen och trafikslagen ska “komplettera varandra” finns risken att företag med liten volym får stå tillbaka eller inte kan dra full nytta av de nya lösningarna.
- Komplexitet och investeringar: Små företag kanske inte har resurser att själva anpassa logistik, byta transportform eller hantera fler krav (digitalisering, samordning, nya trafikslag).
- Tidsaspekt: Strategin handlar ofta om långsiktiga förändringar – småföretag måste kanske klara nuvarande system innan nytt läge infinner sig, och det kan finnas risk för “glapp” mellan nuläge och framtid.
Småföretagarperspektiv och kritik från webben
Röster från branschen med några synpunkter från rapporter och press.
- En rapport från Entreprenörskapsforum visar att infrastrukturen för transporter har “urholkats” och att det finns flaskhalsar som drabbar bland annat näringslivet. För småföretag innebär det att man redan idag har utmaningar med leveranstider, tillförlitlighet och kostnadsökningar.
- I uppföljningen av den tidigare godstransportstrategin (2018-versionen) skrev Trafikanalys att effekterna hittills varit begränsade – “…effekterna på måluppfyllelsen … är begränsade.” För små företag är det en varningssignal – det räcker inte bara med planer, genomförandet är avgörande.
- En annan synpunkt från Industrirådet (som representerar industrins aktörer) är att strategin måste utgå från industrins behov – vilket indirekt också berör småföretag i leverantörskedjor – och att infrastrukturen och logistiksystemet måste “hålla hela vägen”. Här kan man tolka att om systemet fallerar i delar, drabbas även små aktörer.
Vad kan småföretagare själva göra?
För att inte bli passiva mottagare av förändringarna kan småföretagare överväga följande:
- Kartlägg egna transportbehov – hur ofta, hur mycket, vilka trafikslag används idag? Vilka alternativ finns?
- Ha dialog med transportleverantörer: Vilken typ av tjänster/alternativ erbjuder de när strategin slår igenom (t.ex. intermodala lösningar, samordning)?
- Håll koll på nya krav/regler – t.ex. drivmedel, utsläpp, digital logistik – och bedöm hur det påverkar era kostnader och valmöjligheter.
- Samverka: För små företag kan det vara värdefullt att gå samman i nätverk eller branschgrupper för att påverka logistiklösningar eller få bättre villkor.
- Utnyttja möjligheter – t.ex. om nya terminaler, omlastning eller sjöfart blir bättre, kan ni nyttja det för att differentiera er (snabbare leverans, lägre kostnad, grön profil).
- Ha beredskap för förändring – infrastrukturen och logistikmarknaden kan skifta, vilket ställer krav på flexibilitet i leveranskedjor.
Slutsats
Den nya godstransportstrategin är ett viktigt steg för att stärka Sveriges transportsystem och därmed stärka näringslivets konkurrenskraft – vilket i förlängningen kan gynna även småföretagare. Samtidigt gäller det att inte underskatta utmaningarna: att genomförandet blir tillräckligt snabbt och att mindre aktörer får tydliga och praktiskt användbara alternativ. För småföretagaren handlar det om att vara proaktiv – se över sin logistik, hålla koll på förändringar och välja att dra nytta av de möjligheter som skapas.