USA:s president Donald Trump har återigen öppnat för att införa strafftullar mot flera europeiska länder, däribland Sverige. Förslaget innebär en tullhöjning på 10 procent från och med den 1 februari – ett besked som kan få stora konsekvenser för svensk export och arbetsmarknad. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) varnar för att tiotusentals jobb i svensk exportindustri kan påverkas direkt, och ännu fler indirekt genom effekter i leverantörsled och närliggande branscher.
Som en följd av hotet kallar Britz nu fackförbund och arbetsgivare inom exportindustrin till krismöte. Regeringen ser samtidigt över möjliga stödinsatser för drabbade företag och anställda. Ett alternativ som lyfts är statliga åtgärder liknande dem som användes under pandemin, exempelvis system för korttidsarbete, för att mildra effekterna om exporten bromsar in.
LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö menar att tullarna kan slå hårt mot vissa branscher och regioner, som transportsektorn och Västsverige. Samtidigt betonar han att det större hotet är att den regelbaserade ekonomiska världsordningen undermineras, vilket på sikt kan leda till ökad arbetslöshet och negativa effekter på pensioner och sparande. Han efterlyser också en diskussion om att stärka svensk autonomi och minska beroendet av USA.
Enligt Kommerskollegium riskerar handeln med USA att minska kraftigt om tullarna införs. Vissa sektorer, särskilt tillverkningsindustri och elektronik, kan förlora upp till hälften av sin export till USA – en nedgång som redan inletts under 2025 och som kan förvärras vid ytterligare upptrappning.