Många småföretagare efterlyser ett nytt lärlingssystem som kan minska kompetensbristen och underlätta rekryteringen. Såväl politiker som företagare har i många år sneglat på det tyska systemet för lärlingsutbildning, som på många sätt skiljer sig från den svenska.
Det tyska lärlingssystemet kombinerar praktik på en arbetsplats med teoretisk undervisning på en yrkesskola. En stor del av utbildningen spenderas ute på företag som följer eleven genom hela utbildningen och dessutom anställer eleven som lärling under hela anställningstiden. För att det ska fungera krävs ett nära samarbete mellan företag och skola och att företag förbinder sig att ha en lärling hos sig under hela utbildningstiden.
Det tyska lärlingssystemet har inspirerat lokala satsningar i Sverige men den största utmaningen har varit att få företag att ta det fulla ansvaret för en lärling. I Sverige tar företag i dagsläget främst emot praktikanter för kortare perioder från gymnasieskolans yrkesprogram.
Inget nytt lärlingssystem i sikte
En riksdagsmotion från Monica Haider (S) hösten 2025, föreslog hon att Riksdagen ska överväga styrkorna i en ny modell för lärlingsutbildning med inspiration från den danska lärlingsmodellens samarbete mellan branscherna, staten och skolorna med ett solidariskt finansieringssystem. Sedan dess har inget konkret hänt på riksdagsnivå vad gäller ett nytt lärlingssystem. Fokus ligger för närvarande på att förbättra befintliga strukturer, snarare än att bygga om hela systemet
Text: Annika Wihlborg