Ja, det stämmer att det har skett förändringar i Plan- och bygglagen (PBL) där reglerna om bygglov finns. Den 1 december 2025 trädde omfattande ändringar i PBL i kraft. Lagändringarna innebär bland annat att 9 kap. PBL har ersatts av ett helt nytt kapitel med delvis ny struktur och i 1 kap. PBL finns definitioner på nya termer såsom ekonomibyggnad, fasadändring, komplementbostadshus och komplementbyggnad. En förändring är att lovplikten för anläggningar har flyttats från plan- och byggförordningen (PBF) till PBL. Nytt är också att Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar (MCF) fått en ny roll i handläggningen, och i vissa ärenden även en vetorätt. De välkända bygglovsbefriade åtgärderna ”friggebod” och ”attefallshus” har tagits bort och ersatts av bygglovsbefriad komplementbyggnad och komplementbostadshus. En komplementbyggnad är ”en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad” och de kan finnas till alla typer av byggnader. Till en- och tvåbostadshus kan det vara t.ex. garage, carport, vedbod, båthus, växthus och till flerbostadshus kan det t.ex. vara cykelförråd, miljöstation, tvättstuga.
En tydlig och viktig förändring är att det framgår direkt av lagtexten vad som kräver bygglov och att antalet åtgärder som kan genomföras utan bygglov har ökat. I praktiken innebär detta inte mer byggrätt inom detaljplanelagt område, utan snarare att fastighetsägare ges en större frihet att själva avgöra hur den befintliga byggrätten ska disponeras. Även om åtgärden inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov så kan den som ska göra åtgärden ändå ansöka om ett frivilligt lov, vilket kan vara ett sätt att skapa trygghet inför ett genomförande.
Förändringarna i PBL är omfattande och kan upplevas som otydliga för både fastighetsägare och byggherrar, även om lagstiftarens syfte med ändringarna var att göra reglerna enklare och tydligare. Om ändringarna kommer att upplevas så i praktiken återstår att se.
Advokat Ina Gärdlund
Advokataktiebolaget Gärdlund